# Matångest Author: HannaM Nu har det börjat igen. Jag har haft en lite lugnare period. Visst, inte alltid varit kul att äta och visst det har hänt att jag skippat lite här och var men på det stora hela har jag ätit bra och inte lidit speciellt av det. Kännt mig missnöjd med magfluffet då och då men inte allvarligt, inte så illa. Nu är det här. Veckan innan mens blir jag alltid ett bottenlöst hål, jag är konstant hungrig, inte sugen utan hungrig. Eftersom jag är hungrig har jag också ätit, har haft lite saker för mig och har inte haft ork att gå runt och vara hungrig. Bra egentlgien men nu har ångesten slagit till totalt. Sen igår har jag suttit och kännt mig äcklad över maten jag äter, hur jag ser ut och nu ikväll slog det till med en fruktansvärd kraft. Jag har sån ångest över maten. Jag vet att jag måste äta för att orka må bra, för att orka träna men jag vill verklgien inte. Jag orkar inte med ångesten som följer.  Jag känner hur jag sväller för varje tugga jag stoppar i mig. Jag ser i spegeln varje kväll hur grotesk jag ser ut. Jag orkar inte. ## Comment 1 Author: evrekaw Åååå den spegelbild du nu möter är inte den som verkligen är... Det är din inre bild av dig sälv som envetet tejpas fast på spegeln... Kram på dig - hoppas du kommer över eländet fort! ## Comment 2 Author: Rocktjejen usch det måste vara jätte jobbigt för dig Hanna och känna så=( \*kramar om\* Jag har något annat konstigt jag får ångest bara jag tänker tanken på att jag måste laga mat,jag svälter mig själv i flera dagar och äter bara frukt typ.Jag är inte hungrig och maten smakar inte bra utan jag äter för att jag måste och för att få energi. men dessto värre trycker jag i mig sötsaker ist.\*bllääää\* ## Comment 3 Author: HannaM #2 inte bra det heller... sen för att spä på ångesten lite så vet jag ju att jag inte är groteskt stor, egentligen, men jag kan inte lura min ögon, dom ser nått stort ändå och jag får skuldkänslor för att jag tycker att jag har problem med vikten fast jag inte är så stor... ## Comment 4 Author: Aviendha Inte för att det hjälper, men du är inte ens "så stor", inte ens i närheten. Du ser ut som vilken människa som hellst. Hoppas det släpper snart i vilket fall, måste vara fruktansvärt jobbigt att känna så. ## Comment 5 Author: HannaM #4 jag vet det ju... jag kan bara itne förstå.. eller hur man ska utrycka det ## Comment 6 Author: Liss Jätte många kramar till dig Hanna! Jag är så att jag inte äter alls i långa sträckor. Eller jag kan käka lite popcorn eftersom jag faktist tycker om det. Allt annat smakar inte alls och känns bara förpestat att stoppa in i munnen. Jag tuggar och sväljer, men finner inget trevligt med det. De konstiga är väl att jag inte ens är hungrig och att jag faktist klarar mig fint på en macka om dagen eller liknande. Tror t om att min magsäck krympt. Och ändå har jag aldrig sett de som något problem. De är väl normalt liksom. Men jag hoppas att du får må bättre gumman! De önskar jag verkligen. ## Comment 7 Author: HannaM #6 tack! Jo det blir lätt så, när man slutar äta eller drar ner på det, man behöver inte så mycket då heller. Känns det som. Kroppen säger nog något annat egentligen=) ## Comment 8 Author: Aviendha Ja den gör väl det. Nu under tre dagar så åt jag frukost, lunc och middag med mellanmål emellan. Var på klassresa och då äter man ju för att verka normal, men saken var den att efter första dagen var jag konstant hungrig. Fick en liten tankeställare då när jag annars äter en, max två gånger per dag.. Men, tankarna är inte lätta att styra. Logiken finns, men den kan verkligen inte övertyga en. ## Comment 9 Author: Liss #7 Fast jag mår dåligt när jag äter! Fysiskt alltså.. när jag inte äter, eller bara äter någon macka så mår jag prima! Och ibland kan jag bli super sugen på något riktigt gott. Så köpte mig grillad kyckling och potatissallad för någon vecka sen. Jag orkade en kycklingklubba och fem gafflar potatissallad. Då är de inte ens kul! Vart skit mätt efter de och mådde jätte dåligt! ## Comment 10 Author: [Borttaget] det låter som mig detta... ja äklar mig för all mat... fick mat ångest för typ 3 årsedan slutade äta på veckorna åt på heljerna litegran då ja va hemma från internatet, gick ner från 67- 52-51, började äta igen... och så velar det... jag frossar ett tag, sedan ett tag spyr ja nästan så fort ja hör ordet mat... nu e ja inne i en frossa godis fas, va rädd för all annan mat. jobbigt, fast ja har gått ner igen, tvingar i mig typ macdonnals bara för att ja ska få i mig något, sedan kan ja äta normalt i typ 4 dagar sedan börjar allt om igen.. och detta e inte bra då ja grår mer än en mil om dagen... och nu har ja även köpt en häst, så det kommer nog ligga på 2 mil om dagen minst, vovven ska ju oxå ut... blir ju slapp som en tras docka.. måndag och torsdag e värst, går upp 05,00 och e aktiv båda dagarna till typ 22,00-23,00 minst, e mer död en levande då, men ja måste till skola, börjar 8 slutar 16, hem ut med hunden, till stallet rida, mocka m.m. sedan hem igen, lexor, hunden, killen, katten, kaninerna, när ska ja äta, ja hinner inte?? ja har typ 7 timmar eng i veckan, 4 timmar historia, tre timmar matte pluss en timma extra matte på tisdagar.  och då har ja inte räknat med all pendlings tid ## Comment 11 Author: Nada Hej! Jag jobbar med samtalsterapi inriktat på de känslor vi håller i kroppen. Plus en metod för beröringsmetod som heter Taktil Stimulering. Båda vägarna brukar vara bra vid ångest, ätstörningssymptom och liknande, beronede på var du befinner dig och hur du vill angripa dina symptom just nu. Taktil Stimulering kanske finns där du bor, liksom bra terapeuter inriktade på känslor, kroppen och ev hypnos, som brukar vara bra också. En hemsida om TS där du också kan hitta utövare där du bor är www.beroring.se Hör av dig om du vill fråga mer. Lycka till!