# möta min rädsla Author: LinnB Imorgon är det dags igen. Jag har fått praktik, och imorgon är första dagen. Detta innebär att jag måste ta bussen. Min skräck. Jag tror många vet vad jag pratar om. Men jag är fast besluten om att klara praktiken detta år, trots bussar och människor. Jag SKA, jag KAN. Jag undrar bara om någon här har något tips om hur jag kan göra bussresorna lite lättare? Lite mindre skräckinjagande? Ja, ni förstår. Tack på förhand! ## Comment 1 Author: HannaM lyssna på musik eller läsa? prata i telefon med någon som kan ge dig stöd eller bara göra dig gladare? ## Comment 2 Author: paronskrutten Jag överplanerar alltid mina långa bussresor, det hjälper mig, även om det kanske inte är så bra.. ## Comment 3 Author: zmulan Jag har tyvärr inga råd... Men! Jag ska tänka på dig imorron och hålla alla tummar jag har!!! Du kommer att fixa det, viljan finns ju! :) ## Comment 4 Author: Zaphix Sätt dig långt bak så du slipper ha så många bakom dig, känns böttre för mig. Eller att stå i bussen känns också bra. ## Comment 5 Author: LinnB Tack för tipsen! För mig känns det klart bäst att stå, jag undrar varför egentligen? Det är synd bara att bussresan härifrån till stan tar 30 minuter, och att det inte finns några direkta ståplatser. Hrmf. Jag tog mig hur som helst inte iväg idag. Jag blev så nervös att magen satte stopp för mig. Hur ska detta gå? Jag är så fast besluten att klara detta i år, att kunna resa mig upp med ett leende på läpparna och bara ta mig iväg, men ändå låser det sig. Men på onsdag är det nya tag som gäller. Önska mig lycka till då! ## Comment 6 Author: paronskrutten Finns det ingen som kan gå med dig till bussen då, och se till att du kommer iväg? ## Comment 7 Author: HannaM Lycka till på onsdag! Du kan inte provåka så att säga imorgon? Ta en hållplats bara eller så, när det inte är rusningstrafik? ## Comment 8 Author: Rocktjejen Jag försöker att fokusera mig på själva bussresan jag tittar rakt fram så att jag ser vägen. Du kankse är lite för hård mot dig själv att du SKA klara det..försök och tänk som så att du ska försöka att ta dig iväg och prata lugnande till dig själv innan du ska på bussen..tex. det är ingen fara jag behöver inte vara rädd jag kommer att klara detta.. Lycka till!! Varma kramar Eva ## Comment 9 Author: LinnB 6# Nja, jag klarar mig oftast ensam på morgonen då det inte finns så mycket tid över. Mor är hemma, men den mesta tiden går åt till min lillebror som har diagnosen adhd och sällan är på humör på morgonen. Men någon lösning borde jag hitta :) 7# Tack så mycket! Och jo, det var en väldigt bra idé faktiskt. Har aldrig tänkt tanken, det kommer jag nog göra! Tack :) ## Comment 10 Author: LinnB 8# Hehe, jag har alltid fått höra att jag har lite för höga krav på mig själv ;) Men du har förmodligen rätt, om att jag är lite för hård mot mig själv. Har laddat mp3n med massa bra musik nu och packat ner en underbar bok i väskan så jag inte glömmer den hemma. Musik och läsning gör mig i princip alltid lugn, så.. ja. Problemet är nog bara att släpa häcken upp till busshållplatsen, så att säga. ## Comment 11 Author: paronskrutten Det jag märker är att det svåraste är att börja gå. När man kommit genom ytterdörren är det lättare, och det blir lättare och lättare ju längre man kommer för det mesta. Ibland är det bara "stopp" och jag måste vända. Men det är inte ofta jag kommer så långt heller.. Bra att du har massa musik i mp3:n, det hjälper mig också, att fokusera på musiken och bara gå :) ## Comment 12 Author: LinnB Jag måste bara få säga att **oj** vad jag älskar stämningen på detta forum. Ni är så fantastiska allihopa! ## Comment 13 Author: HannaM Är det svårt at fortsätta gå när du väl kommit ut kan du kanske prova det jag gjorde när jag sprang förut, när jag började bli trött tog jag alltid sikte på ett träd eller en lyktstolpe en bit bort och tänkte att dit springer jag i alla fall, sen kan jag gå. När jag närmade mig målet flyttade jag det till nästa stolpe och sa till mig själv att ja har jag kommit hit så klarar jag en liten bit till. Oftast fungerade det bra, ibland kom jag bara till det första målet men det är inte så illa det heller, jag hade ju uppfylt det mål jag satte upp. Hoppas du förstår någorlunda=) Har aldrig provat det på mer ångestfyllda grejer men det kanske är värt ett försök. ## Comment 14 Author: HannaM hmm summan av det... jag gjorde delmål och när jag nådde dit var det ok att sluta, ok att vända och gå hem om jag inte klarade mer men oftast lyckades jag utmana mig till att ta mig längre ## Comment 15 Author: paronskrutten #12 tack, det värmer verkligen att du tycker det :) ## Comment 16 Author: zmulan Håller tummarna för morgondagen!!! :) Jag tror på dig och din vilja!! ## Comment 17 Author: LinnB 14# Ett råd jag garanterat kommer använda mig av. Tack! (Jag är ju tävlingsmänniska, så ![Flört](../tiny3/plugins/emotions/img/smiley-wink.gif "Flört")) Nu går bussen om 20 minuter, och jag är fast besluten att sätta mig på den. Ha en bra dag, allihopa! ## Comment 18 Author: kerstinjo Ta med dig mobiltelefonen och känn tryggheten att du kan ringa om ångesten kommer smygande. ## Comment 19 Author: LinnB Min mobil är alltid med! Har testat mig fram lite nu, och mobilen är verkligen en trygghet. Och HannaM - **tusen tack** för ditt råd om att sätta upp delmål. Jag har använt mig av det varje praktik-dag och tack vare det har jag tagit mig dit! Nu är praktiken igång igen (jag praktiserar på ett servicehus) och det känns underbart. Hoppas allt är bra med er där ute! ## Comment 20 Author: HannaM Så kul att det kom till bytta. Och kul att höra att det känns så bra på praktiken! ## Comment 21 Author: jen när jag skulle åka tåg, så pratade jag i telefonen nästan hela resan med en bekant. det hjälpte mig att skingra mina¨ångest-tankar