# Humörsvängningar. Author: Yeay Har haft sånt jobbigt humör det senaste, ena stunden är jag glad, men vet inte varför, nästa är jag jättedeppig, och nästa är jag förbannad men vet inte varför där heller. Och ibland då och då allt på samma gång. Allt känns så jobbigt och tungt just nu. Allt bara tar emot och ingenting känns lätt. Jag vet att jag har en del människor som finns där om jag behöver det, men kan ändå inte prata med någon. Om någon frågar hur det är säger jag bara att allting är bra. Men egentligen så är ingenting bra just nu. Allting känns bara rent åt helvete. Att jag går runt och är konstant trött och känner mig småförkyld hela tiden gör ju inte det hela bättre. Pappa gör det inte heller lättare när han går runt och tjatar om C hela tiden, om att det är så synd att jag dumpade honom och att det var nästan som att förlora en son och att han har det så jobbigt och bla bla bla. Ändå säger han men det är ju klart att det är du som kommer i första hand, du är ju min dotter. Jovisst tänker man då. Han vet ju att jag får dåligt samvete när han håller på så och att jag tycker det är jättejobbigt. Och nu när mitt ex (min stora kärlek) har dissat mig för tredje gången känns det bara som om jag ska bryta ihop. Orkar inte hålla uppe fasaden snart. Men jag har verkligen inte tid med att bryta ihop just nu. Jag vill inte. Förlåt för ett så negativt inlägg. Kände att jag behövde skriva av mig lite bara. Visste inte vart jag skulle lägga det här riktigt men jag hoppas det duger. ## Comment 1 Author: svava vad då förlåt, det  finns ingen sådan grupp här.. Många andra men inte det. Du får skriva av dig hur mycket skit som helst vännen, det är för det mesta nån som orkar svara och ge en kram och mycke förståelse. Jag kallar inte oss ångest gänget utan trasdockorna, och all vet att när en docka eller nalle går itu så läcker det en del om den av stoppningen, men alla andra trasdockor vet hur det känns, så ingen behöver någonsin säga förlåt för att sömmen sprack lite och lite av stoppningen ramlade ur. Kramis från mig ## Comment 2 Author: Yeay Känner mig ofta lite dum när jag skriver sånt sådär öppet liksom. Men känns ändå bra att göra det. Tack :) ## Comment 3 Author: svava ibland sitter jag och urlipar tårarna sprutar och jag blir tät och ful och snorig, men när jag fått skriva lite så känns det ibland inte så ensamt. kram igen ## Comment 4 Author: Yeay Det kan trösta ganska mycket att bara skriva lite ibland. Kramar tillbaka ## Comment 5 Author: paronskrutten Humörsvängningar hör ju tonåren till (kan jag intyga, jag är ju 15). Har du haft humörsvängningar tidigare som har varit som de här? Bra att du känner att du kan skriva av dig och att det hjälper :) Jag är som du, skriver gärna av mig här, då det bara finns människor som vill hjälpa och få stöd. Det är det vi är här för :) Kram :) ## Comment 6 Author: Yeay Har mått dåligt från och till sedan jag var 12 och under mina "dåliga perioder" (vet inte vad man ska kalla det) kommer humörsvängninarna alltid, men dom senaste veckorna har dom vart riktigt jobbiga. Spec jobbigt är det när det går ut över vänner och familj, vill ju inte ta ut det på dom, men blir lätt så ändå. Kramar :) ## Comment 7 Author: paronskrutten Hmm, vet du om det har hänt något på senare tid som gjort att det har börjat? ## Comment 8 Author: Yeay Vet inte vad som har hänt som fått det att börja. Men har hänt saker som har förvärrat det under tiden. Gjort slut med min pojkvän (vi hade vart tillsammans i ett år och 4 månader) så det känns ganska tomt och konstigt just nu, men ångrar det inte. Sedan blivit på g med mitt ex som jag har älskat nu i över 2 år, men de blev inget vilket har förvärrat allting fruktansvärt mycket. Sedan är min pappa på mig hela tiden om hur bra christian (han jag gjorde sut med) är och att han inte trodde att jag och han inte hade några problem som inte hade gått att lösa osv. Det är också riktigt jobbigt då min pappa alltid har stöttat mig i allting innan. Sedan när jag väljer att göra slut med en kille så står han på killens sida när det är jag som är hans dotter. Sedan har jag bråkat med min kusin och så är det mycket med skolan nu. Så just nu är det ganska mycket runt om som gör allting jobbigare än det kunde ha varit. Men det började innan något av det här hade hänt konstigt nog. :/ ## Comment 9 Author: paronskrutten Men du kommer inte på att det var något som startade det hela? Hur länge har det pågått den här gången? Och så jag ge dig en komplimang - jag tycker du är jättesöt :) Kram ## Comment 10 Author: Yeay Nej, inget vad jag kommer på. Sen någon gång i mitten utav sommaren. Tackar :) Kram. ## Comment 11 Author: paronskrutten Går du och pratar med någon regelbundet? ## Comment 12 Author: Yeay Nja, har ju vart hos kuratorn nu två ggr, varranan vecka. Ska dit fr tredje gången på måndag. Men träffar ju ingen riktig psykololog eller vad man ska säga. Har även väldigt svårt att få ur mig saker. Kan berätta saker som hänt och jag kan skriva ner saker. Men har jättesvårt för att säga hur jag känner över olika saker. Så om jag berättar något om min mamma och hon frågar hur jag känner över det känner jag mig helt nollställd och har verkligen ingen aning om vad jag ska svara... Men jag antar att sånt lättar med tiden.