Annons:
Etikettallmänt-om-ångest
Läst 1409 ggr
KaMim
12/12/13, 7:39 PM

Borderline nu och då..

Många är vi frustrerade när inget händer efter att ha provat mängder av olika mediciner/behandlingar mm

Under åren som barn då allt är nytt, innan man förstår innan man lärt sig uthärda ångest famlar man och tar till desperata grejer för att orka för stunden. 

20 år har gått sedan jag gick igenom min första utredning och fick diagonsen.  Inom mig lever fortfarande samma lilla barn med värdelöshetskänslor och blödande sår inombords. Otroligt stress och ljudkänslig  i perioder. Skör och rädd för det mesta, trött pga den konstanta kampen inombords att orka med livet. Jag är helt klart lagd åt det deppresiva hållet, får inte aggresiva utbrott eller utsätter mig för extremititer av alkohol eller droger mm. Separationsrädslan gör sig hörd varje dag!  När det gäller BPD finns det ju väldigt många olika sätt det ter sig på precis som cancer kan sätta sig på olika ställen i kroppen.

Känner mig jätte ensam i min kamp ock kollar främst om det finns någon här i min ålder ( 35 år) som levt med sjukdomen under en längre tid och har liknande personlighetsdrags som man är intresserad av att byta erfarenheter?!

We all need a hug!

Annons:
milow
12/13/13, 10:29 PM
#1

Jag upplever samma som dig, mycket "problem" som finns kvar än idag. Jag är dock 25, och det var 10 år sedan jag gick igenom första utredningen. Jag är nyfiken att läsa svaren du får :) kram på dig!

ia49
12/17/13, 8:01 PM
#2

hej,jag är 49 o frisk från Borderline men utvecklat andra strategier i livet,har en psykisk funktionsnedsättning idag.blir aldrig frisk men med kbt kan man fungera någorlunda.ångesten finns där men mer som en kompis idag.

Upp till toppen
Annons: