Vad ska man göra? :S
Hejsan.
Jag är en tjej på 24 år som har haft problem med ångest, självskadebeteende och social fobi sedan jag var ca 12 år. Det har gått väldigt mycket upp och ner genom åren men nu är jag inne i en riktig svacka igen. Det är så fruktansvärt svårt…jag har börjat stänga in mig, svarar inte när kompisar hör av sig och går bara ut när jag verkligen måste. Jag börjar bli rädd för vad mina kompisar ska tro. Det är ju inte så att jag skiter i dom, men jag orkar bara inte… jag känner mig tom och likgiltig inför det mesta. Jag har gått på olika SSRI mediciner men det har inte fungerat. Har börjat med Mirtazapin nyligen och väntar på bättring.
Sover dock bättre nu men ångesten är det värre med. Min psykolog tycker att det är viktigt att jag har något att göra om dagarna, att jag inte ska stänga in mig - och det förstår jag ju såklart. Det har varit tal om att jag ska börja arbetsträna i höst men så fort det kommer på tal så får jag panik och jag tänker bara NEJ JAG VILL INTE!!! hur ska jag få min psykolog att förstå?? Jag vill verkligen inte börja arbetsträna nu, och jag vet att jag inte kommer bli bättre tills i höst, jag behöver mer tid, det känns som ett för stort steg och jag vill inte falla tillbaks på ännu ett misslyckande. Jag vill lyckas med det jag ska ta mig an…jag orkar snart inte mer och jag får inte den hjälp jag behöver från psyk. Vad ska man göra? :S
/Moonchild89 👻
du har ingen nära vän som du kan berätta för presis som du känner och be han/hon att se till att du verkligen tar dig ut lite var dag. att han/hon kommer hem till dig och handgripligen tar med dig ut. en promenad. fika. bort till Ica vad som helst. Jag har inte själv suttit i din sitts men har en vän som var sådan. Och det hjälpte. Men det krävs att din omgivning hjälper dig.
Sajtvärd på kattpolisen i fokus.
Allt som inte kan lagas med silvertejp är sönder på riktigt.
Fråga digsjälv, vad är jag rädd för? Vad är det som kommer hända om jag gör det eller det? Sådana frågor frågar mamma mig när jag blirvräddeller får ångest inför någonting. Men jag undrar också, vad är du rädd för? Jag vill inte låta elak, men det är något bra att börja med! Och prata med dina vänner, försök få någon att förstå. Prata med de och gör saker. Och som #2 be någon hjälpa dig att ta dig ut varje dag! Hoppas detta hjälpte dig! :)