00. Allmänt om ångest

Konstant ångest

2016-12-09 20:55 #0 av: Duvethon

Måste skriva av mig.

I Måndags när jag kom hem så kände jag mig plötsligt oerhört svag i benen. Blev illamående och tänkte att jag blivit magsjuk, tog även temperaturen för att utesluta feber. Jag faller mot marken och skakar, får svårt med andningen och mår väldigt dåligt. Det här håller på ett tag, och jag beslutar mig för att åka till vårdcentralen där jag får Atarax utskrivet, vilket jag tyckte fungerade (trots biverkningarna, såsom enorm trötthet dagen efter).

Fick panikångest dagen efter det och sökte hjälp på psyk, där jag fick Lergigan utskrivet i högre dos. Tycker även att det funkade bra, och blev rekommenderad att söka hjälp på vårdcentral dagen efter. Nu har jag konstant ångest över att få panikångest, och jag har svårt för att gå upp ur sängen. Vet inte hur jag ska förklara mina känslor, men jag känner mig tom inombords och har ett ständigt tryck över bröstet. Är det här normalt? Jag vill bara må bra igen.. 

Anmäl
2016-12-09 21:11 #1 av: Tjeja

Det är förstås inte ett normalstadium matt ha ångest och ännu jobbigare blir det ju om det är konstant under längre tid.

MEN, de symtom du beskriver är normala för ångest och i sig helt ofarliga om än aldrig så obehagliga. 

Frågan är istället vad det är din ångest beror på, vad kommer den utav?

Är det dåligt samvete är det också mest harmlöst för det går att lösa genom att lätta samvetet och på något vis för göra bokslut med vad det är man "skäms" över.

Men om ångesten beror på utmattning efter lång tids stress eller på grund av fysiska reaktioner från en sjuk kropp. Ja då är det lite värre. Då kan det bli skadligt för kroppen i längden och man måste få hjälp med orsaken till att man får ångest till att börja med. Man vill ju inte fastna i depression eller bli fysiskt sjuk till sist liksom.

Vad kommer din ångest ut av? Vet du vad den beror på? Om inte behöver du först kanske ta reda på det för att veta om det är ok eller kan bli till problem.

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-09 21:39 #2 av: Duvethon

#1 Tack för svar!

Jag har funderat lite kring detta. I år fick min förälder en stroke, vilket var väldigt jobbigt... Min ena förälder är även alkoholist, vilket är jobbigt då det kändes som att min enda "friska" förälder blev sjuk. Jag har inte hunnit bearbeta detta och är ständigt rädd för att någon av mina föräldrar ska insjunka igen, som du förstår bär jag på ganska många känslor. Blev även utsatt för en våldtäkt när jag var utomlands för något år sedan. Jag har inte tänkt på detta särskilt mycket men kan det vara så att det har gett upphov till ångesten? Känns som att jag lever i förnekelse..

Anmäl
2016-12-09 22:14 #3 av: Tjeja

#2 Ja det låter som om du är och har varit utsatt för mycket stress i din tillvaro!

Inte konstigt att du har ångest då. Dessutom om du har varit under sådana psykiskt stressande förhållanden länge (hela livet?) är det ju inte osannolikt att du även kan ha fått kemiska obalanser i din kropp som även de påverkar hormoner och känslor förstås.

Jag tycker nog att du, om du inte redan gjort det, skall söka hjälp för att få bearbeta och hantera det du går igenom och din oro. Både psykiskt men även fysiskt. Dvs du skulle behöva träffa en läkare som fick göra en liten utredning på dig (ta prover) för att se hur dina hormoner och kemiska balanser i kroppen ligger till!

Kanske behöver du inte bara "psykisk" hjälp och medicinering för att slippa känna sådan ångest, utan du kanske även behöver ämnen som kroppen saknar? Typ några vitaminer eller hormoner av något slag du kan behöva tillskott utav och som kommer hjäla din kropp att komma lite mer i balans.

När kroppen kommer mer fysiskt i balans, vilket den gör med hjälp av rätt näringsbalans och av fysisk aktivitet (träning, promenader etc), så mår man förstås mycket bättre och då minskar även ångesten en del också.

Givetvis löser inte näring och fysisk träning din ångest över traumatiska och jobbiga upplevelser, lika lite som ångestdämpande medicin hjälper kroppens näringsbalans. Därför behöver man båda sakerna för att må så bra om möjligt!

Man kan "mota olle i grind" ganska långt om man bara äter bra, kompletterar det man behöver mer av och träning/fysisk aktivitet. Det utgör en bra grund för att samtal mental bearbetning och eventuella ångestdämpande  mediciner (om de alls behövs) skall ge bästa effekt. 

Medarbetare på FågelmatningDjurparkerVilda djur och Politik i fokus.

Anmäl
2016-12-11 11:39 #4 av: Calcifer

Det låter onekligen som om du skulle behöva en samtalskontakt, inte bara medicinering. För den dagen medicineringen upphör finns ju de grundläggande problemen kvar, tyvärr.

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-12-12 01:53 #5 av: Azalhea

Rädsla föder rädsla.
Det blir inte mer simpelt än så.
Det är så svårt, jag vet. Jag är där emellertid jag med. Lider lika mycket varje gång. Tänk att DU har ångest, ångesten har inte dej.

Ju mer energi du matar din ångest med, desto större och starkare blir den.
Man ska inte hälla bensin på något som redan brinner. Låt din ångest finnas. Var medveten. Acceptera den. Den är totalt ofarlig och kommer i sinom tid avta.
Jag lovar!

Kbt är jättebra. Att socialisera sig och prata om det är kanske ännu bättre.

Vi är många som lider av psykisk ohälsa.
Vi måste bara lära oss att sätta oss själva i chefsstolen.

Det finns mycket hjälp att få.
Men glöm aldrig, ingenting händer.. hur obehagligt och jävligt det än må kännas.

Kram!

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.