12. Behandling och Mediciner

Det som inte får hända.

2016-04-18 11:48 #0 av: Calcifer

Det kanske redan är någon här som vet att jag har ett jäkla problem med psykvården här i stan, men om man inte vet det så ja, det är jämt strul. Recept som inte fylls i tid, har inte träffat MIN läkare sedan december trots att vi skulle haft utvärdering av min medicin för flera månader sedan utan istället har jag fått träffa främlingar som inte kan ett piss om mig och som försöker varje gång att ta bort mina mediciner som är enda anledningen till att jag inte bryter sönder och samman helt och hållet. Och så vägrar de ge mig någon ny tid och vägrar lägga in mig trots att jag har bara senaste året varit inne på akuten för överdoser eller pga självskadande (nyligen för mindre än tre veckor sedan, sju stygn där) och tar mig inte på allvar. Det står lögner om mig i min journal och ingen är villig att rätta till det som är felaktigt så jag blir behandlad illa varje gång jag träffar någon ny eftersom de såklart dömer mig totalt efter vad som står i journalen. Fick t:ex inte ens något smärtstillande efter stygnen trots upprepade förklaringar att alvedon inte fungerar och jag hade så ont att jag svimmat och jag inte får ta andra receptfria smärtstillande pga en tidigare operation i magsäcken - och blev nekad ENBART baserat på skitsnack i min journal som akutläkaren såklart hade läst...

Och nyss så fick jag en till smäll i ansiktet och en förklaring till varför jag mått så extremt fruktansvärt och varit så galet obalanserad och instabil senaste tre månaderna.

De har gett mig fel version av min ångestmedicin...

Antingen av slarv eller för att den föreskrivande läkaren är den som tyckte att jag ska fan inte ha någon medicin alls, men jag skiter i vilket för det är fruktansvärt illa ändå. Dels får man fan inte leka med folks starka narkotikaklassade mediciner hur som helst utan att ens meddela patienten om det - jävlar vilka konsekvenser det kan ha och biverkningar! Och dels är det en sån där sak att man får inte slarva med det! Det var ju för fan nära att sluta i döden för mig!

Fattar inte att psykvården får se ut så här och förstår inte varför de inte vill hjälpa mig. Jag förstår ju själv att jag kommer dö snart om detta inte får ett slut för förr eller senare kommer jag när jag bryter ihop och blir sådär instabil att råka skära för djupt eller råka ta för många tabletter trots att jag egentligen inte har för syfte att dö. Och då blir det mamma som får äran att hitta mig död i lägenheten när hon inte hört av mig på några dagar. 

Sorry, behövde bara få skriva av mig lite frustration, ilska och ledsenhet. :(

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-04-26 23:59 #1 av: SSKAnna

Åååååååå- vad jag känner igen ALLT det där!!

Halva mitt lig har gått åt till att slåss med psykiatrin. Just denna frustration över att inte få sina recept i tid är ett enormt stressmoment!

Har också en 2kg tung journal fylld av lögner och åsikter samt ett tiotal felaktiga diagnoser......

Ville bara säga att du INTE är ensam om detta.

Anmäl
2016-04-27 00:26 #2 av: fossingen

#0 Du är absolut inte ensam om hur dåligt psykvården funkar i de allra flesta fallen.
Och att sy utan bedövning är helt åt helskotta. Samt ignorationen som de gör. Så får det inte gå till.

Men ge inte upp! Det finns stöd att få. 
Har du någon kontaktperson du kan prata med? Eller någon som kan ge dig stöd eller erbjudit sig att du kan prata med denne om det är något?


Anmäl
2016-04-27 00:31 #3 av: Calcifer

#1 Helt tragiskt att det ska vara så. Att det får vara så.

#2 Nä, bedövning fick jag naturligtvis, det var smärtstillande för efteråt de nekade mig. De sa att jag skulle ta alvedon eller ipren. Alvedon fungerar inte för mig, det har det aldrig gjort. Ipren fungerar men jag ska inte ta det eller något annat receptfritt medel mot smärta eftersom jag har gjort en operation i magsäcken och jag kan få extrema biverkningar om jag riskerar det. Det finns receptbelagda smärtstillande som jag får ta, men de vägrade som sagt.

Mja, jag har en kontakt vid "vita villan" här i stan som är typ för de som är missbrukare av något slag. Jag blev ditskickad eftersom de vid psykiatrin bestämt att jag är alkoholist, men jag får som tur är gå kvar där tills jag får träffa kuratorn via habiliteringen (efter sommaren, troligen) eftersom jag känner kontaktpersonen där. Hen och mamma var bästa vänner för en 10 år sen kanske, och hen har känt mig sen jag gick i blöjor typ.

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-04-29 19:21 #4 av: SSKAnna

Svensk psykiatri har en oerhört förvrängd syn på självskadebeteende!

Man har förutfattade meningar och ett bemötande grundat i fördomar och inte vetenskap. Det finns bra behandling men ändå ska dessa patienter systematiskt straffas och förnedras om de inte ignoreras helt.

Fy 17!!

Anmäl
2016-04-30 17:04 #5 av: Calcifer

Jag brukar mötas av attityden "du har gjort det där mot dig själv, så varför ska vi göra så du slipper ont"?

"Help me Obi Juan whoever the fuck you are. You're my only ho."
- Carrie Fisher, Rest In Peace


Anmäl
2016-05-03 23:41 #6 av: SSKAnna

Vad vet de då om hur ont det gör? Ofta är det ju ett sätt att visa hur ont det gör på insidan. 😢

Anmäl