Annons:
Etikettakut-stöd
Läst 1027 ggr
SSKAnna
2016-03-05 11:52

Vet inte hur jag ska klara detta.

För ett år sedan blev mitt liv en mardröm. Kort historia:

Fick efter två härliga år på mitt jobb som jag älskar, en ny chef. Vid ett samtal vi hade var det som att blixten slog ned. Hon "sparkade ner mig" psykiskt- totalt. Efter det blev det mobbing; kränkande särbehandling, avstängning från jobbet utan grund, diskriminering, möten där hon kastade ur sig allt som gick, mm. mm.

Denna människa SKA krossa mig bara- och har lyckats. Nu har hon anmält mig till IVO då hon anser att jag ej ska ha legitimation som sjuksköterska- utan något vettigt bevis. Denna process tar tid även om jag redan har svarat på all kritik. Det kan ta 6-12 månader till. Jag är nu "tjänstledig med lön". Låter kanske bra men- nej.

Jag mår så dåligt över detta att jag hälften av tiden bara vill försvinna. Oro och ångest följer mig överallt- även i drömmarna. Jag har extrem stress och ständiga krisreaktioner.

Då detta är arbetsrelaterat är det svårt att få psykiatrin att ta mig på allvar. Faktum är att många tror att jag hittar på detta.

Efter MYCKET om och men får jag nu ta en Stesolid/dag mot ångesten. Hjälper inte länge på mig som snabbt metaboliserar det.

Sover inte, äter knappt och har ofta tankar på att ge upp.

Ingen vill skriva ut mer mot ångesten under så lång tid. 

Vet inte var jag ska vända mig…

…and the book says:

We mat be through with the past,

but the past is not throuhg with us.

Annons:
Maria
2016-03-05 12:07
#1

Har du inget stöd av facket i detta? Det är ju så att säga en arbetsrelaterad fråga och de borde stötta dig.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

SSKAnna
2016-03-05 12:31
#2

Jag ska förklara lite mer;

Jag har 200% stöd från facket, familj, kollegor, vänner, min kontaktsjuksköterska på psykiatrin, min psykolog på företagshälsovården- ALLT man kan ha.

INGET kan dock ta bort denna mardröm utan det är bara att vänta och stå ut. Har gjort det i ETT ÅR nu men klarar snart inte mer.

…and the book says:

We mat be through with the past,

but the past is not throuhg with us.

Maria
2016-03-05 12:38
#3

Har du ett såpas stort stöd så lutar ju  det hela till din fördel.

Kan du inte gå längre upp i "sjukhusledningen" så att säga.

Du skriver också att det är svårt att få psykiatrin att ta det på allvar men att din kontaktsjuksköterska och psykolog stöder dig till 200%. Hur menar du då?

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

VildaVittra
2016-03-05 12:41
#4

Har du polisanmält chefen?

Stesolid vet du ju att det inte är att leka med, har du provat på att kanalisera ångesten till energi istället?

Hur förberedd är du egentligen för krig, arbetslöshet, bränder eller sjukdom? Läs mer på Prepping iFokus

SSKAnna
2016-03-05 12:42
#5

Eftersom jag har allt stöd som går och allt detta beror på något jag själv inte kan påverka så känner jag (även om man inte SKA göra det…) att det enda som hjälper är ångestdämpande medicin.

Varken sjuksköterskan eller psykologen kan fixa sånt.

…and the book says:

We mat be through with the past,

but the past is not throuhg with us.

Maria
2016-03-05 12:46
#6

Ångestdämpande kan ju vara en väldigt bra hjälp vi generell ångest men i ditt fall så vet du ju anledningen till din oro och då är det med all säkerhet bättre att fokusera på att kunna hantera det hela utan medicin.

Så som du beskriver det hela verkar du ju ha "fallet" på din sida så att säga.

Väntan kan vara enerverande men en dag så har du allt detta bakom dig.

Ta hjälp av din psykolog och sjuksköterska så mycket det går.

/Maria

Det är bara med hjärtat som man kan se ordentligt. Det viktigaste är osynligt för ögonen"
Ur Lille Prinsen.

Annons:
Upp till toppen
Annons: