09. Anhöriga

Anhörig, självskadebeteende

2015-12-30 17:01 #0 av: Mirjah

Hej,
Någon här som kan tipsa om ett föräldraforum för föräldrar som har barn med ångestproblematik och självskadebeteende?
Saknar verktyg att hjälpa min dotter ur det här. BUP är redan inkopplat men deras råd hjälper tyvärr inte.

Hon äter antidepressivt och är 12 år.

Anmäl
2015-12-31 09:01 #1 av: M A N I N A N

Shedo

Anmäl
2016-01-02 14:49 #2 av: solros1

Vet tyvärr inte något sådant forum men skulle kunna ge dig lite råd. Jag är själv en ungdom (17år) som lider av bl.a ångest och självskadebeteende (kämpar för att ta mig ur det). Det du skulle kunna göra för att hjälpa din dotter ur det är att försöka stötta henne när du märker att ångesten blir starkare hos henne. Om hon inte direkt säger till dig när hon mår sämre så försök att lära dig läsa av hennes små signaler som ger tecken på att hon mår sämre. Försök då distrahera henne från sig själv genom att hitta på något med henne som får henne att kämpa sig igenom vågen av ångest som gör att hon vill skada sig själv. Det kan t.ex vara att ta en promenad tillsammans, spela ett spel, åka till stan etc. Det kan också vara bra att ta reda på underliggande problem till att självskadebeteendet började, t.ex om det handlar om en ätstörning eller något annat, isåfall är det viktigt att din dotter kan få hjälp med det också av t.ex psykolog. Önskar er stort lycka till, kram. 

Anmäl
2016-01-08 00:19 #3 av: Tuulikki

Jag har inga tips alls, tyvärr. Det jag kan råda dig är;

bli inte arg.

Jag vet att många föräldrar (mina inräknat) kan verka jättearga när de i själva verket är fruktansvärt oroliga. Men det är inte lätt för en ångestfylld tonåring att förstå. När jag trodde mina föräldrar var arga blev allt bara värre för jag fick ännu mer ångest, fick dåligt samvete och kände skam. Då självskadade jag ännu mer.

↠ Just keep swimming ↠ 

Anmäl
2016-01-11 13:36 #4 av: ninis74

Här hittar du bra information 
http://shedo.se/

Vet inte om det skulle hjälpa att läsa om mina tankar
http://ninis74.blogspot.se/search/label/sj%C3%A4lvskadebeteende

Anmäl
2016-01-15 20:36 #5 av: [IrritusRex]

Jag såg en dokumentär för några år sen om ett läger där ungdomar med olika problem som anorexia, ångest och annat som fick ta hand om djur och arbeta på gård, och flera sa sig må bättre av att fokusera på andra än sig själva, arbeta fysiskt och vara med om en större gemenskap. Det fanns en massa fördelar, fast jag har glömt hälften.

Kanske hon kan prova på något sådant?

Anmäl
2016-01-15 22:10 #6 av: Mirjah

#2 Tack Solros för att du delar med dig av hur det är att vara i min dotters situation. Vi försöker få med henne på aktiviteter, dels för att byta fokus för henne men också för att få henne ur hennes rum...

Vi funderar en del på vad som är det underliggande problemet. Vi får inga svar på detta, och vår dotter kanske inte heller vet?
Till saken hör att hon vägrar gå till skolan. Dock har hon varit en timme varje dag denna vecka. Jippi!

Oerhört stressande att hon kan behöva gå om 6:an eftersom hon inte vill det och samtidigt vilja skynda på hälsan. Hälsan går först.

Anmäl
2016-01-15 22:15 #7 av: Mirjah

#3 vi ääääär oroliga! Vill inte att hon skär sig! Och vi kan låta arga... Svår balansgång. Vågar vi sätta gränser (utan att vara arga) och vad händer om vi inte gör det?
Självskadar du dig idag eller tog du dig ur det? Och hur i så fall?

Anmäl
2016-01-16 09:50 #8 av: Tuulikki

#7 Jag förstår, självklart är ni oroliga!

Jag förstår också att det är otroligt svårt att hantera och veta hur/var man ska sätta gränser eller agera. Jag har verkligen inga svar, jag har varit den som självskadat så jag vet inte hur mina föräldrar klarade av det. Jag var som i trans när jag mådde så dåligt, jag minns knappt den tiden det var som värst, jag var psykotisk.

Jag har inte skurit mig sen i mars 2015. Jag vet inte hur jag kom ur det faktiskt. Jag går i DBT där jag får lära mig att hantera min Borderline och svårigheterna som uppstår när man har diagnosen. Jag har fått många bra verktyg att använda när jag inte vet vart jag ska ta vägen.

Hoppas er tjej mår bättre snartBlomma

↠ Just keep swimming ↠ 

Anmäl
2016-01-30 21:34 #9 av: Mirjah

Problematiken är att hon inte går till skolan :-(
Hon har missat nästan hela HT och trenden fortsätter. Ingen diagnos satt av BUP.
Depression, ja. Ångest? Vet ej. Inte en ångest som märks. Men det är täcket över huvudet varje vardagsmorgon vi serverar hennes fluoexetin. "Jag tänker inte gå på skolan idag"

Hittade en länk som bäst beskriver hennes symtom:

http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=2733

Anmäl
2016-01-30 23:00 #10 av: [josten]

Hur har hon det med hobbys o intressen ? Tror man i första hand ska börja där. Alla behöver nått att se fram imot och längta efter för att klara av vardagen. Det betyder väldigt mkt. Hon kanske behöver pröva på lite olika saker innan hon hittar rätt men hittar hon nått hon gillar så kan det räcka för att få skolan å allt annat att funka. Det är så lätt idag för barn att stänga in sig på sitt rum med surfplattan, nu vet ju inte jag om det är så men helt klart så är det inte bra. Försök få ut henne och prova nya saker. Hoppas det ordnar sig !

Anmäl
2016-01-31 00:00 #11 av: en_person

Det kan finnas något bakomliggande problem för att hon självskadar sig själv. Kanske något som inte ni föräldrar vet om? Kanske något som hon inte vill säga till er? Eller som hon inte har märkt en tydlig koppling till? Kanske det BUP kan hjälpa till, gick själv på BUP i ca 2 år och jag stortrivdes där.

Som #10 skrev, det kan vara en riktig stor fördel att om man har självskada men samtidigt har hittat något som man ser fram emot från vardagen.

Har också hört talas om att BRIS (bris.se) har någon sorts föräldrar-telefon eller något. Du kan kolla på deras hemsida. Har ett starkt minne av att dom har något för vuxna som har barn som mår dåligt, kanske du kan få någon nytta där ifrån. Jag kan gärna tipsa och så, men är själv en ungdom (18 år) så det kanske inte är samma sak. Jag har själv haft (kan man säga) självskada och många psykiska problem, är påläst för brinner för ämnet psykologi och älskar att hjälpa andra.

Hoppas att det ordnar sig! Kan tänka mig att inte det är kul varken för eran dotter eller för er föräldrar att ha ett barn som mår psykiskt dåligt

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.