Annons:
Etikettsocial-fobi
Läst 2682 ggr
JuliaMG
2015-12-20 16:28

Jag vet inte vad jag ska göra

Okej, jag är femton år och det är några år kvar tills jag får flytta hemifrån, men jag måste ändå fråga för att lugna ner tankarna lite. Hur klarar man sig som vuxen med social fobi? Jag ska börja gå hos en psykolog i januari, för att se om hon kan hjälpa mig med att "träna bort"  vissa delar i den sociala fobin, eller åtminstone göra det lättare för mig, men som det är nu så kan jag inte ens gå till affären för att handla. Jag håller mig för mig själv på rasterna i skolan, går aldrig och äter om min kompis (det är en tjej som jag umgås med) är sjuk, och tar omvägar där det är mindre folk (mindre risk att träffa någon jag känner) i skolan för att ta mig dit jag ska. Jag kan knappt gå ut med hundarna längre, för att jag är rädd jag ska träffa någon på området, och jag mår så sjukt dåligt över det. Ibland kan jag inte ens starta tv:en i vardagsrummet för jag är rädd att någon ska se in genom fönstret och se vad jag tittar på (oavsett om det är animal planet eller tv4). Det är sjukt egentligen. Hur som helst, mamma och pappa kan ju handla mat från affären, så det löser sig. Men när jag är vuxen och bor själv, vad gör jag då? Tänk om jag inte blir bättre trots att jag går till psykologen? Kommer jag någonsin kunna bo ensam? För jag måste ju kunna gå till affären och handla, gå ner till tvättstugan och tvätta, och allt sånt där. Jag måste ju kunna åka till stan och köpa vad det än nu är som jag behöver. Och jag måste ju kunna åka till jobbet. Det känns som så många omöjliga saker att göra, som jag inte ens tänkt på tidigare. Tankarna bara far omkring i huvudet. Jag vet inte ens vilket gymnasium jag ska välja till våren, och jag är så sjukt rädd. Det känns som om jag inte har någon framtid. Min lärare och mentor sa till min mamma för några dagar sedan, att "Det kan bli vad som helst av den där tjejen. Hon har hur mycket kunskaper som helst". Men det spelar ingen roll om jag får massor av A i betyg, när jag inte ens kan prata med mina klasskamrater utan att få en klump i halsen.

Jag vet inte heller vad jag ska göra inför gymnasiet. När jag bytte skola i 6:an till 7:an så hade jag min kompis med mig, och vi har hållit ihop sedan dess. Men nu har vi inte alls samma planer. Tänk om jag inte får några vänner? Jag kan verkligen inte gå fram och prata med folk, de måste ta initiativet och prata med mig. Tänk om det inte inte finns någon sådan i min klass? Jag vill verkligen inte gå själv hela tiden, för jag gillar att vara med andra. Jag älskar när någon pratar med mig, och när jag kan känna mig omtyckt och behövd. Jag är så sjukt nervös och rädd. Jag vet verkligen inte vad jag ska ta mig till.

Jag återkommer när jag har något bättre att skriva.

Annons:
Honestyisdead
2015-12-20 16:31
#1

Med rätt hjälp kan du bli frisk.

vendelay
2015-12-20 16:38
#2

Du kan bli frisk. Jag har varit där du är, skolan var fruktansvärd för mig. Jag hade höga betyg och var antagligen precis som du, den "duktiga tjejen som har så bra framtidsplaner". När jag fyllde 18 var jag riktigt, riktigt dålig men betygen var fortfarande på topp och jag trodde inte heller att jag någonsin skulle klara något. Jag sökte hjälp då och idag är jag 21 år med en egen lägenhet, ett jobb jag faktiskt vill till och jag kan prata med folk. De senaste månaderna har jag till och med kunnat skoja med personalen i mataffären jag alltid går till. Igår la jag ut en selfie på instagram. Det går att må bättre, med rätt hjälp och motivation. Skriv gärna om du vill, jag finns här. Du ska inte behöva känna såhär, det finns hjälp att få. Kram 🤗

Var snäll mot alla - bli vegan ❤

Anonym
Anonym
2015-12-20 16:53
#3

Jag är vuxen med svår social fobi det är inte alltid man kan bli helt hjälpt trots jag har haft kontakt med psykolog kbt m.m, jag har haft problem hela mitt liv egentligen och jag kan säga att man hittar nästan alltid lösningar på sina problem det betyder inte att det blir helt bra men man hittar ett sätt som funkar även om det är annorlunda än det "vanliga", det gynnar dig ingenting att oroa dig i förväg när du väl är där kommer du veta hur du ska göra då.  Man kan mildra sina problem genom att prata med till exempel psykolog vilket kan vara jobbigt att göra vid social fobi, vissa blir helt bra från sin sociala fobi med hjälp av till exempel psykolog det finns en god prognos där.  Du är ännu ung och har mycket annat som spelar in man ändras ofta mycket när man blir vuxen. Jag vet inte vad du kan bli beviljad men det finns ju annan hjälp man kan få om du som vuxen fortfarande inte skulle klara av din vardag till exempel en boendestödjare då får man stöd hemma och utanför hemmet under vissa tider man bestämmer, men som sagt jag vet inte om du kan bli beviljad det. jag hoppas du kan få ut det mesta utav livet :)

(kommenterar anonymt för att jag inte är öppen om min sociala fobi)

JuliaMG
2015-12-20 18:27
#4

#1 #3 och #2 Tack så hemskt mycket för svar! Kramas Det är skönt att ha någon att prata med, och höra av någon som gått igenom samma sak att det faktiskt går. Mår faktiskt bättre redan nu, bara av att skriva av mig lite på internet.. HjärtaEn fråga bara, blir man helt frisk, eller blir man bara bättre? Kan ångesten liksom komma tillbaka eller försvinner den helt? Och av ren nyfikenhet, vad jobbar ni med? 

Jag skulle väldigt gärna vilja bli antingen förskolelärare eller lärare på grundskola, men vet inte om det är ett för tufft yrke. Du måste ju kunna vara social och prata med dina kollegor och elever samt elevernas föräldrar. Jag tyckte det var super roligt när jag praoade på en förskola (på avdelningen med 2, 3 och 4 åringar), men det är väl skillnad när man jobbar på riktigt antar jag. Jag tycker hur som helst att det är mycket lättare att prata och umgås med barn (som de på förskolan), än vuxna (snarare tonåringar i min ålder). Jag har tänkt mycket på att gå Samhälle eller Humanistiska programmet på gymnasiet (även Natur, men jag vet inte riktigt hur det blir med den saken), och sedan läsa vidare på högskolan. Om jag inte kan bli lärare skulle jag vilja jobba med djur (då djur precis som barn är väldigt lätta att vara med), men vilket yrke vet jag inte riktigt. Jag tror inte veterinär skulle passa mig, och jag är inte heller speciellt lockad av tanken på att jobba i en djuraffär, eller springa runt i en djurpark full av folk. Finns det yrken som man inte får/kan jobba med när man har social fobi?

Jag återkommer när jag har något bättre att skriva.

vendelay
2015-12-20 18:34
#5

Min erfarenhet är att den blir bättre, men det kanske går att bota helt? Men min blir aldrig, aldrig lika illa som det var när det var som värst. Jag kan alltid gå ut nu även om det känns jättejobbigt. Jag jobbar med katter!

Var snäll mot alla - bli vegan ❤

JuliaMG
2015-12-20 19:04
#6

#5 Allt jag vill är egentligen att kunna göra saker efter skolan och så, och även om jag inte skulle bli helt frisk så verkar det ju som om jag kommer kunna göra det åtminstone. Jag vill verkligen inte fortsätta med att sitta instängd i mitt rum som jag gör nu. Jobbar du på ett katthem?

Jag återkommer när jag har något bättre att skriva.

Annons:
vendelay
2015-12-20 19:30
#7

#6 Ja, det tror jag. Har du andra psykiska sjukdomar? Det finns även medicin mot social fobi. Det finns massor med hjälp att få och det är bäst att börja så tidigt som möjligt. Du kommer inte behöva sitta instängd hela ditt liv.

Jag volontärarbetar på katthem och arbetar som kattvakt.

Var snäll mot alla - bli vegan ❤

Anonym
Anonym
2015-12-20 19:57
#8

#4 ska svara på detta du skrev: "blir man helt frisk, eller blir man bara bättre? Kan ångesten liksom komma tillbaka eller försvinner den helt? "

Det varierar från person till person, vissa har livslång social fobi andra blir av med den själva med eller utan hjälp, dem flesta blir bättre med tiden som har social fobi tycker jag att jag har märkt både på mig själv och andra man lär sig lixom hantera det bättre med åldern (detta gäller inte ALLA men många) ångest kan alltid komma och gå men som jag sa man lär sig hantera ångest som precis alla andra saker man lär sig hantera i livet och lär man sig inte det själv kan man få hjälp av till exempel en psykolog. 

Du frågade också vad jag jobbar med, jag jobbar just nu på ett företag och jag har väldigt varierade uppgifter - dem flesta uppgifterna är bland andra människor, men jag har inga större problem med det då jag vänjer mig ;) - lite ångest men det går över. Jag tror att du kan bli vad du vill, du är som sagt bara 15 år ännu när jag var 15 år var jag en helt annan person än vad jag nu är som vuxen, även med svår social fobi kan man också klara av att jobba som lärare om man kan anpassa sig efter situationen där måste man se själv vad man klarar och inte klarar. Det finns inga begränsningar med vad du får/inte får arbeta med.. det finns det inte heller för folk med funktionshinder, men du måste känna att du klarar av det och arbetsgivaren måste såklart vilja anställa dig ;)

Har du något mer än social fobi? någon diagnos?

Vad bra att du känner dig bättre efter du fått skriva av dig🌺

Upp till toppen
Annons: