Annons:
Etikettallmänt-om-ångest
Läst 1644 ggr
Bunny7
2015-09-26 08:47

Snälla tacksam för hjälp

Hej! Jag är ny på denna sajten så vet inte om jag skickar detta rätt :( jag är 20 år och ha inte mått så bra ett tag. I gymnasiet hade jag det jätte stressigt. Min mamma va svårt sjuk och jag missade massa i skolan. I mitten av årskurs tre flyttade jag till ett jourhem. Jag bodde där till oktober efter studenten. I oktober 2014 fick jag egen lägenhet och jobb. Men så småningom blev allt kaos. Jag jobbar med barn som jag verkligen älskar att göra. I sommaren 2015 så blev jag utmattad och blev sjukskriven. Jag hade jobbat för mycket och sovit för lite. De senaste året ha ja sovit ca tre timmar varje natt. Någon natt ha ja sovit fem timmar men haft massa mardrömmar vilket gjort att jag vaknat flera ggr. I slutet av våren 2015 så dog även min storebror. Många i min närhet har länge misstänkt att jag har adhd eller add. Jag har gjort en utredning och har fått diagnosen adhd. Nu jobbar jag fortfarande igen. Men allt i mitt huvud känns så kaos och jag har sån ångest och jag vet inte ens vf jag har sån ångest. Saker som gjorde mig glad innan gör mig inte ens glad längre och jag känner bara en enorm press på att vara glad och vara som innan. Jag sover mer nu efter att fått kedjetäcke men ibland som ex idag så vaknar jag upp av att jag gråter :( gråter i sömnen. Oftast får jag ångest eller vad det kallas för på morgonen och runt 6-8 på eftermiddagen/kvällen. Ibland får jag yrsel och ibland känns de som de sitter nåt i halsen och att jag inte kan svälja. Jag vet inte vad jag ska göra och jag vet inte ens vf jag får detta. Jag va hos läkaren på vc och han sa att jag bara hittar på och skyller ifrån mig att jag varit stressad. Det va hans exakta ord. Just nu känner jag att jag vet inte riktigt vad jag ska ta mig till. Är det någon som känt såhär? Tack för alla som tog sig tid o läsa det betyder mer än vad ni tror. Kram till er.

Annons:
Calcifer
2015-09-26 08:54
#1

Japp, levt med det hela livet. Personen du pratade med på VC ska du ignorera. Försök få en annan som kan skicka en remiss till psyk - det låter som ett helt klart fall av depression, men även om du såklart inte ska ta mitt ord för det bör du absolut få kontakt med dem så de kan undersöka dig. Det låter som om du skulle behöva någon att prata med om allt som hänt och definitivt angående din diagnos. 

Du skyller inte ifrån dig och hittar inte på, ja det kan ju hända att du varit stressad men det ena behöver inte utesluta det andra! Se till att hitta någon du kan prata med som lyssnar och erbjuder det stöd du behöver. Tillsammans kan ni utvärdera vilket som är det bästa steget i rätt riktning för dig!


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Sindri
2015-09-26 10:26
#2

Oförskämd läkare! Hade han hela din historia?
Visst kan mycket vara orsakat av stress, men stress kan faktiskt ge fysiska symptom.
Du behöver få komma till någon som lyssnar och förstår. Ring till Vårdguiden  1177. De kan hjälpa dig att hitta rätt för det är inte lätt att veta vart man skall vända sig.  Kanske det finns en ungdomsmottagning där du bor.

Finns det någon vuxen i din närhet som du kan prata med och berätta lite hur du mår? Du behöver ha någon närstående som kan ge dig lite stöd också.

Bunny7
2015-09-27 09:21
#3

Nej tyvärr inte så många vuxna runt omkring. Min mamma är svårt sjuk sitter i rullstol och har en hjärnskada så kan tyvärr inte prata med henne om sådana saker. Jag var hos en psykolog två ggr på min vårdcentral då jag gjorde adhd förundersökning. Jag är väldigt blyg av mig och då ja berättade saker som hänt så började psykologen att gråta men jag grät inte för kände mig inte bekväm att gråta inför henne, hon pratade då med en läkare där och dem skrev i min journal att jag saknar affekter :( när jag sedan sökte igen pga av en annan sak (bihåleinflammation o hög feber) ville läkaren inte ens kolla på mig utan läste journalen och frågade om jag visste vad schizofreni va. sen dess ha ja inte viljat gå till någon psykolog där o prata för ha känt mig illa behandlad, och denna händelse e ett exempel. Jag åkte in till jourcentralen pga min höga feber etc och dem gav mig antibiotika direkt för ja hade haft bihåleinflammation länge medan läkaren på vårdcentralen inte ens lyssnade på mig. Känner mig osäker o ha aldrig haft ångest innan på detta sättet så svårt därför jag skrev hit och är tusen tacksam för er som valt att svara.

Sindri
2015-09-27 09:32
#4

Den läkare som skrev i din journal att du saknar affekter kan inte ha minsta lilla inblick i vad psykologi är!

Snälla, ring 1177 (dygnet runt) och be om hjälp att hitta en psykolog som du kan känna dig bekväm med. Det kan ta ett tag - kanske inte två gånget utan tjugo gånger, femtio gånger. Jag säger inte att du måste gråta, men om en psykolog börjar gråta av det du berättar har du antagligen mycket du behöver bearbeta.
Din yrsel och dina sväljproblem kan ha psykiska orsaker, men även fysiska. (Googla på esofagi)

Kanske skulle det funka för dig på en ungdomsmottagning? De är vana just att arbeta med ungdomar.

Är du fortfarande sjukskriven? Vad gör FK för dig? Kan du få arbetsträning? Kanske bara jobba ett par timmar om dagen. Eftersom du tycker om ditt jobb är det kanske bra för dig att vara där ibland. Du behöver också kontakt med andra människor.
Finns det någon på ditt jobb som du kan prata lite med om hur du känner? Det kan vara skönt att någon vet, det kan bli ett stöd för dig.

Upp till toppen
Annons: