12. Behandling och Mediciner

Varför funkar inga mediciner?

2015-06-06 21:38 #0 av: Anonym

Har testat massor av mediciner. Både antidepressiva och ångestdämpande,  men inga funkar. Har testat Fluoxetin, Cipralex, Theralen, Atarax, Buspiron mm. Men får verkligen ingen effekt alls av någon. Har haft maxdos och ofta över rekommenderade maxdos på alla mediciner.

Anmäl
2015-06-06 21:49 #1 av: [KEEL]

Varför har du fått dessa utskrivna? Alltså vad är din problematik?

Anmäl
2015-06-06 22:11 #2 av: sarakaka

Några frågor, svara på de du känner att du vill. <3
1. Vad har du för diagnos eller problematik om du skulle beskriva den?
2. Vad är mest besvärande, ångest eller depression eller båda?
3. Hur djup depression har du eller har haft?
4. Hur artar sig din ångest? Är den bunden till något speciellt sammanhang, är den långvarig, outhärdlig. lite hela tiden..?

Antidepp
Min erfarenhet är att man får prova en hel del mediciner tills man hittar rätt. Jag har haft fyra olika antidepressiva och jag är inte klar än. Det är ju så krångligt och kemiskt i hjärnan och kroppen så kan ta tid tyvärr innan man hittar rätt.

Ångestdämpande
Jag tycker inte att atarax eller theralen har någon ångestdämpande effekt över huvud taget, åtminstone inte för mig. Det enda som fungerar för mig och många andra mot ångest är Sobril men det är läkare väldigt snåla med då det är beroendeframkallande och inte ses som en långsiktig lösning. Du kan be om att få ett par stycken vid behov när det är som värst?

Angående maxdos

Om du går upp i maxdos utan full effekt är det helt enkelt fel läkemedel för dig. Det är inte dig det är fel på utan det är läkemedlet som inte funkar helt enkelt, Så har det varit flera gånger för mig och jag har fått byta.

Om du behöver prata kan du sms:a mig på 0704997221. Jag heter Sara. är 20 år, bor i Uppsala och är undersköterska med erfarenhet av psykiatri. :)

Anmäl
2015-06-06 23:38 #3 av: Anonym

#2 1. Har haft depression i 6 år och ångest. 
2. Depressionen är värst.
3. Svårt att säga, har liksom inget att jämföra med då jag haft depression sen jag var 12 och kommer knappt ihåg hur det var innan.
4. Det  är mest skuldkänslor. Bor med min psykiskt sjuka mamma, så det är en del problem i hemmet som triggar igång ångesten, är alltid lite hela tiden och i perioder blir den värre. 

Har diskuterat Sobril med min läkare, men kommer inte få det förrän jag är myndig (är 17) eftersom min mamma säger nej till det. 

Tack så mycket för svaret! 

Anmäl
2015-06-06 23:54 #4 av: [KEEL]

Har de tagit tester såsom d- och b12-vitamin och sköldkörtel. Det låter som att du behöver någon form av samtal eftersom det med din mamma verkar påverka mycket. 

Anmäl
2015-06-07 19:05 #5 av: sarakaka

Okej, jag förstår. Försök hålla ut tills du är arton och kan få sobril. Det kommer nog bli mycket lättare då, så kämpa på. Har du någonstans du kan fly ibland när det blir för mycket hemma? En fristad någonstans? Kompis? Flickvän? Pojkvän? Biblioteket och läsa? Ett café att plugga på eller så?

Okej, vet hur det är med skuldkänslorna... Men alla människor gör så gott de kan med vad de har just då. Gör det bästa du kan, klarar och orkar och det räcker alldeles perfekt. Eftersom du har det så jobbigt hemma och  med depressioner osv så ta inte på dig för mycket. Om du har små mål, och kan känna dig stolt för varje litet delmål, så känner du att du åstadkommit något bra även fast du inte nått dit du kanske hade tänkt. Så istället för att känna sig misslyckad som inte klarade något, kan man vara glad för alla olika små saker man faktiskt klarade. Vad tror du om att försöka dela upp saker i mindre delmål?

Andra saker som kan hjälpa kan vara att skriva och få ut allt jobbigt. Du kan också försöka hitta saker som du mår bra av. Äta en särskilt god bulle, spela ett spel, läsa böcker eller vad som helst så att du har det så bra det bara är möjligt hemma trots omständigheterna.

Har du någon samtalskontakt? Du kan nog behöva en om du inte har det, så att du kan få utlopp för dina jobbiga känslor och verkligen ha någon på din sida som du kan vräka ur dig allt på utan att behöva känna skuld. För det är deras jobb liksom och det som de är till för, att lyssna och finnas där jämt. :)

Hur är det med din mamma, kan ni prata om saker eller fungerar det inte så för er?

Anmäl
2015-06-12 17:47 #6 av: kampfrieser

Be din läkare skriva ut annat än SSRI. Har haft maxdos på SSRI utan effekt jag med, men fick Voxra utskrivet och har nu Voxra tillsammans med Cymbalta. Funkar bra och funkar antidepressivt vilket många SSRI inte gör då de istället hämmar känslor och får en dämpad.

Atarax och Theralen är skräp, kasta skiten. De har ingen ångestdämpande effekt alls, utan gör dig bara slö och bakfull. Antihistaminer gör mig skitdålig så jag kan inte ens köra bil. Tråkigt att din mamma inte går med på att du får testa Benzo, det är trots allt det som verkligen hjälper och wth. Blir man beroende får man väl hellre gå på avgiftning efteråt, det som INTE är en långsiktig lösning är att gå och vänta ut en ångest som aldrig försvinner. Att tro att KBT och liknande hjälper på människor som har så stark ångest att naivt - KBT hjälper bra, men det hjälper dig om du kan ta till dig det vilket många gånger kräver att du har en bra ångestdämpande medicin.

Jag tycker att du ska försöka få hjälp med att bo någon annanstans för du behöver avlastning från din mamma. Jag säger inte att hon nödvändigtvis är en dålig mamma pga att hon är psykiskt sjuk, men det påverkar dig vilket säkert påverkar henne ännu mer så ni borde försöka söka något som ger er förutsättningar att läka er själva.

Det går inte heller att säga att du inte ska ta på dig för mycket, du vet inte i din situation vad som är för mycket så det är bara onödiga ord som inte hjälper dig. Så länge du befinner dig i den levandssituation som du gör KOMMER du ta på dig för mycket och må sämre.

Anmäl
2015-06-12 18:20 #7 av: Anonym

#4 Ja, de har tagit alla möjliga tester som kan orsaka depression. 

#5 Jag har vänner som jag är hos ibland, men det är bara under dagar eller eventuellt en natt. Vill inte vara jobbig eller ivägen. Plus att jag ofta känner att jag behöver vara ifred, vilket jag inte kan vara någonstans. Samtalskontakt har jag nyss avslutat. Har testat flera olika, både vanlig samtalsterapi och kbt. 

#6 Håller med dig. Har slutat med KBT behandlingen då det bara är jobbigt, och hjälper inte. Min läkare är väldigt försiktig med att skriva ut nya mediciner till mig. Vet inte om det är för att min mamma sagt något till honom. 

Att bo någon annanstans har jag velat länge. Men jag har ingen jag känner som jag kan bo hos och jag tror inte soc skulle bry sig, eftersom min mamma egentligen inte gjort något. 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.