08. Akut Stöd

hjälp! ångest

2014-07-31 21:33 #0 av: Henrik93

Hej!

Jag undrar lite saker. Tänkte att flera här har gått tillväga på olika sätt med sina problem och kan hjälpa mig.

för typ 3 veckor sedan började jag få svårt att andas, vilket satte igång sjuka panikångestattacker. Trodde jag skulle dö och skit. Var till vårdcentralen och fick ut kortison i olika former för att förbättra andningen. Dom trodde det var gråbopollen. Jag var ganska säker på att det var något annat.

Av kortisonet fick jag biverkningar (som vanligt när jag får medicin) och det i sin tur gav mig panikångest och svårt att andas. Jag jobbade också, men har sedan en tid haft ångest av bara tanken på jobbet.

Efter kuren har jag inte varit mig själv. Jag åkte till min pojkvän under helgen efter kuren och då var alla fysiska åkommor som bortblåsta. Men kom tillbaks så snart jag var hemma.

Det har varit så jobbigt att jag sjukskrivit mig ganska mycket i två veckor. Och jag har varit på vårdcentralen 3 gånger för konstiga symtom som gjort mig rädd.

Svår huvudvärk, värk i halsmuskel på vänster sida, extrem trötthet, förvirring, glömska, klumpighet, nervryck i ögonlocken , panikångest, , illamående, svårt att reagera och känna något emotionellt för andra. Skrattar tillexempel inte när någon skämtar. Bara glor och är helt lost. med mer. Är symtom som jag växlar mellan. Igår slutade jag andas när jag höll på att somna in ett flertal gånger. skit läskigt , låg vaken tills jag somnade utan att märka det.

Jag vet inte om jag gått in i väggen eller om jag är deprimerad. Och jag vet inte hur jag ska gå till väga, vem jag ska prata med och om jag måste sjukskrivas, vart ska jag få pengar ifrån? Är bara timvikarie.
Jag känner inte igen mig själv typ. Är helt nollställd.

Någon här som känner igen sig och har gjort något åt det? Snälla skriv!

Sajtvärd på Neofinetia Ifokus

Japanska och Asiatiska orkidéer

Anmäl
2014-08-01 14:25 #1 av: Mettestina

Hejsan Henrik93!

För mej låter det som om du har panikångestattacker, fick det själv när jag var ung , jag förstod ingenting då.

Men utav det jag kan läsa utav dina symptom tror jag absolut du har panikångest, du drar dej undan , får kroppsliga symptom, blir rädd mm.

Detta är mycket otäckt och man blir livrädd, men det är helt ofarligt, jag är 53 år idag och har haft detta sedan tidiga tonår.

Jag tycker absolut du ska uppsöka läkare igen och säga själv att du ev misstänker att du har detta, det är Läkarens jobb att utreda och hjälpa dej.

Finns mycket bra mediciner mot detta problem plus andra behandlingar kanske kbt.

Lycka till!

Ps: Panikångest är helt ofarligt, men otäckt när man får det

Anmäl
2014-08-01 15:07 #2 av: Henrik93

#1 jag vet att jag har panikångest, men det att det påverkar mig så mycket kroppsligt gör det svårt att göra något. Idag var jag på jobbet igen och fattade inte när folk pratade med mig och är helt avtrubbad.

Jag var på vårdcentralen häromdagen och frågade vad jag kunde få för hjälp och tydligen hjälp nu, jag har sådan ångest att jag vill bli av med den nu, den är konstant och har varit det sedan i måndags. Och jag är omänskligt trött.

Läkaren jag vad till sade bara "vi kan boka en tid till kuratorn (eller vad det var) han fattade inte att jag var desperat.

Jag ringde vc nu och dom sade att jag borde gå till jouren. Men vad kan dom ge mig för hjälp? "Du får helt enkelt gå dit" om jag inte vill vänta en vecka- men bara blotta tanken på att gå i en vecka till med det här ger mig bara ännu mer ångest. Vad kan dom hjälpa mig med på jouren? .

Sajtvärd på Neofinetia Ifokus

Japanska och Asiatiska orkidéer

Anmäl
2014-08-02 00:35 #3 av: [HM-Liight]

Hej Henrik93.

Fastän det är sent, så känner jag att jag vill svara dig...

Jag läste i din profil att du har mycket omkring dig, först har du studerat till undersköterska, blivit sambo och går som lärling.

Jag undrar om du är en person, som är glad för det mesta och gärna "trycker bort" sånt som är tungt att tänka på? Motar du bort tankarna på det jobbiga och försöker vara enbart den där sociala, glada spralliga Henrik?

Om det är så, jag vet ju inte vad du har gått igenom i ditt liv, men om du är sån att du tryckt undan alla jobbiga känslor, så kan det vara de som kommer ikapp dig nu.

Du frågar om du gått in i väggen, ärligt talat så låter det så. En tillfällig minnesförlust är ett av symptomen. Att inte klara av att ens se sitt jobb, man vill nästan kräkas när man ser det, tyder också på att man kan ha gått in i väggen.

men...attackerna är inte dödliga, ingen har dött av panikångest, även om andnöden är fruktansvärd, den ger dödsångest. Har du någon vid din sida när det här sker? Som kan sitta hos dig, medans du låter attacken gå över?

Försök att inte jobba emot attacken, låt den komma och tänk på "det går över snart".

En tråd härinne handlar om att "andas i fyrkant", läs den, för den ger dig ett bra verktyg på hur du snabbt kan få slut på attacken.

Lova mig att du INTE har dåligt samvete för att du sjukskriver dig....jag läser mellan raderna, men tänk på att du är dålig "just nu", då måste du få omge dig med lugn och ro.

En kurator eller teraupet låter som en bra ide, någon med tystnadsplikt som du kan anförtro dig åt. Om det är en massa jobbiga händelser du gått igenom, kan ett par opartiska öron som lyssnar, vara helt underbart.

Det finns en massa mediciner mot det här, men börjar du med dem, så kommer de att bli "din räddare i nöden" som du får ta till när/om attackerna fortsätter i ditt liv. Försök klara dig utan, och bearbeta vad det nu är som trycker dig.

Stress har du i stora doser just nu, för de här attackerna skapar stress, så även om du inte tycker du faller in i ramen för en stressad människa, så erkänn att så är fallet - - > just nu.

Du kommer att klara dig igenom det här! Jag önskar dig all lycka till, skriv gärna av dig, bara det hjälper till en hel del.

Mycket varma hälsningar till dig. 

Anmäl
2014-08-02 17:38 #4 av: Henrik93

Tack för ditt svar! Igår efter jobbet så gick allt nästan över. Men idag är jag jätte deprimerad- och jag åkte till mamma. Men hon gav mig liksom inget stöd och var mest arg och irriterad. Hon blev grinig för att jag vägrade gå till vårdcentralen och fråga efter benzo's. Har aldrig tagit och vill aldrig ta mediciner som leker med psyket. Hon tror att tabletter är enda alternativet och jag gick bara därifrån när hon sade att jag gjorde massa fel.

Höll på att bryta ihop och gråta floder hela vägen hem och var tvungen att handla cigg men jag kunde knappt säga hej till kassörskan.

Och mitt i det så skickade mamma ett stickande sms. "Om du känner dig gladare här så kan du ju komma hit;)" ironin kärringjäveln har alltså. Dom ska dricka och jag höll på att skälla ut henne på stan när vi snackade innam jag stack för hon sade "ta en rejäl fylla med oss då?:D" fast hon vet att jag askyr alkohol.

vet fan inte vad man kan få för hjälp.

Sajtvärd på Neofinetia Ifokus

Japanska och Asiatiska orkidéer

Anmäl
2014-08-03 13:53 #5 av: [HM-Liight]

Oj.
Henrik...du låter som föräldern i eran familj.
Ett gott rådd är att du sitter ner med din mamma, inte nu...någon gång i framtiden och tala då fritt ut ur hjärtat hur du tycker och vad du tycker är fel.

Jag gillar inte att de skriver ut Attarax till folk med så svår ångest, men innan du tar benzo bör du kanske prova. Attaraxen leker inte med ditt psyke.

Får du Benzo så får du också ett antidepressivt medel....ett råd är att undvika Cymbalta och Venlafaxin och testa Sertralin.

Ta dig tid att vara bara du....ta en stund och gör det DU tycker är roligt.
Din "energilåda" är tom...frågan är hur du ska fylla upp den?
Din energilåda är viktigast av allt....du kan inte tömma den och bara ge och ge....ränk efter vad som kan fylla din låda.
Min fylls på med musik, böcker, promenader, att debattera på nätet och se skräpfilmer som Bachelorette. Och min katt och min familj.

Tillåt dig att känna att du är nere...att du mår dåligt, att du är ledsen, jobba igenom detta....för då kommer de inte upp som gubben i lådan i framtiden och ger dig mer panikattacker.

Du kommer att komma igenom det här.
Får du sova dina 8 timmar? Eller ligger du och grubblar?
Om du kan läsa lite i en bok, innan du somnar, så tvingar du bort all fokus på det tunga i ditt liv och hjärnan går in för att läsa istället. Det fungerar väldigt bra. Läser du inte böcker, ta en tidning som handlar om sånt du gillar.

En stor kram till dig, jag tror på dig, du låter som en man som tagit många bra steg framåt i ditt liv.

Anmäl

Bli medlem på iFokus

För att kunna delta i diskussionen måste du bli medlem på iFokus. Det går snabbt, enkelt, och kostar ingenting. Medlemskapet ger dig tillgång till över 300 sajter.