Jag är faktiskt inte särskillt intresserad utav att ha vänner. När någon kommer mig för nära in på livet tycker jag att det blir jobbigt, dels för att personen lär sig läsa av mig allt bättre ju mer personen lär känna mig och i sin tur, ju viktigare personen blir för mig destu mer jobbiga tankar får jag som ex behandlar jag personen rätt alltid och så tänker jag hela tiden på vad personen tycker om mig och i mitt huvud så är det sällan posetiva grejer. Jag har en sambo och lite folk jag träffar ibland och et räcker för mig. Ju förre folk involverade i mitt liv destu mindre avancerat och jobbigt liv.