Annons:
Etikettallmänt-om-ångest
Läst 3312 ggr
Svartkatt
2014-05-14 08:47

Medicin?

Nu börjar jag bli ganska bitter på psykiatrin faktiskt.. Jag har haft problem med ångest hela mitt liv och det påverkar verkligen hela mitt vardagliga liv. Jag har pratat med psykologer och kuratorer till och från sedan jag var liten. 

I alla fall, jag har försökt att få någon typ av medicin mot ångest. Fick prova atarax, det slutade klia på benen men ångesten fanns kvar. Åt ändå ganska stor dos mot slutet, innan jag gav upp. Sedan fick jag testa lergigan, som fungerade ungefär lika värdelöst som ataraxen. Läkaren som skrev ut lergigan ville inte skriva ut något starkare, eftersom att han tyckte att jag var för ung för att börja med benzo. (Jo, men tack! Jag säger åt min ångest att komma tillbaka om ett par år då?!) Nu pratade jag med psykiatrin igen förra veckan, i hopp om att de skulle ha några nya idéer. De lovade att ringa upp efter att de hade pratat med läkaren, hände ingenting. 

Vad ska jag behöva hitta på med för att få medicin egentligen? Skära armarna av mig? Har ställt mig i kö för att få börja hos en psykolog, men det kommer nog att ta ett tag. Och jag ska ju överleva väntetiden i alla fall..

Annons:
[MrDiabolic]
2014-05-14 08:52
#1

Atarax och Lergigan är lika verksamt mot ångest som tidningen "Allt om mat" är mot hunger när man inte har råd med mat…

Svartkatt
2014-05-14 13:58
#2

Precis, försökte förklara det för både läkaren och den lilla tanten som tar han om mina mediciner. Läkaren var hysteriskt rädd för att jag skulle bli beroende. Försökte förklara för honom att jag har käkat sömntabletter (både imovane, stilnoct och zolpidem, inte samtidigt då såklart!)  till och från i ganska många år nu, kan fortfarande vara utan dem ett bra tag utan problem. Dessutom så har jag ju inte ångest 365 dagar om året..

cc33314
2014-05-14 21:12
#3

Ta risperdal, propavan och sertralin i stora doser(kontakta läkare), det är tunga mediciner och behövs vid stark ångest.

Svartkatt
2014-05-14 21:23
#4

Propavan har jag redan testat, händer ingenting om jag tar en och om jag tar två så får jag svårt att andas och hjärtklappning. Setralin har jag också redan avverkat, gick upp 20 kilo i vikt av dem för ett par år sedan, så de vill jag helst inte ha 😉

Med en läkare som inte kan skriva ut nått annat än "sockerpiller" så kan jag ju inte ta någonting.. Funderar mest på vart jag ska vända mig eftersom att psykiatrin inte verkar vara villiga att hjälpa till..

vallhund
2014-05-15 00:39
#5

#1 Vad som är sant för dig behöver inte vara sant för andra. En del blir utslagna av Atarax o Lergigan. Förutom mediciner som redan tagits upp så finns Theralen o Nozinan. Och Circadin.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Tanjis
2014-05-15 00:53
#6

Jag jobbar innom vården och känner till en del biefekter från nära håll. Var försiktig med vad du önskar säger jag bara

Annons:
Svartkatt
2014-05-15 08:33
#7

Önskar, vadå önskar? att jag ska få hjälp att hantera min ångest så att jag inte blir helt låst hemma?

Jag tycker att det är bättre att ha medicin att ta till de gånger man får stark ångest än att ångesten tar över ens liv.

Tanjis
2014-05-15 11:19
#8

Jag menar att biefekterna kan vara värre än ångesten i sig

[MrDiabolic]
2014-05-15 12:25
#9

#5 Jag vet att det finns de som blir helt utslagna av atarax och lergigan. Men att bli dåsig är inte detsamma som att ångesten dämpas. Och jag har aldrig träffat någon som fått någon effekt alls på ångest av just de medicinerna, utan de blir bara dåsiga.

#8 Att biverkningarna KAN bli värre än ångesten, betyder väl inte att man inte kan prova. Jag talar för mig själv nu, och kan inte gå i god för hur TS skulle göra, men jag skulle inte fortsätta med en medicin jag mådde sämre av. Och om vi pratar om långsiktiga hälsorisker, så resonerar jag så, att om jag kortar mitt liv med fem år, så gör jag det gladeligen om det innebär att jag får må bra den tid jag lever. Jag mår hellre bra och dör när jag är 70 än att plågas tills jag är 75.

vallhund
2014-05-15 13:43
#10

#9 Jag har träffat många som får god effekt mot ångest, samt även att de fungerar bra som sömnmedel.

Jag träffar dom dagligen på jobbet.

ISIS anhängare anser sig inte heller vara sektmedlemmar.

Värd på Amstaff, BARF , Beroenden samt Multikulturellt .

Medis på  Border Collie samt Cancer, Choklad, Kennel o Psykologi.

 

Svartkatt
2014-05-15 14:20
#11

Klart att det finns människor som det fungerar för, alla är ju olika. Jag skulle vilja att atarax fungerade för mig med, så att jag slipper starkare mediciner. Men, det gör det ju inte. Och hur mycket jag än vill ändra på det, så kan jag inte. 

Biverkningar finns det med allt, vad man än stoppar i sig så finns det alltid en eller flera biverkningar. Får jag jobbiga biverkningar av en medicin så är det ju klart att jag inte fortsätter med den, ja om den nu inte är totalt livsnödvändig då.

Om vi nu pratar om medicinerna som har tagits upp i tråden så har jag redan fått testa många av dem. Ingen av dem har gett någon större effekt alls, atarax och lergigan är dock väldigt bra om man har problem med "kli" på kroppen. Men det var ju inte mitt huvudsakliga problem 😉 

Circadin fick jag testa ganska nyligen, för att jag skulle sova bättre och inte få ångest på kvällarna. Fungerade sådär faktiskt.. Ingen större effekt, förutom att jag vaknade tidigt på morgonen 👍

Det var kanske inte riktigt tips på olika preparat jag ville ha med den här tråden, det överlåter jag till läkaren att bestämma. Det var kanske mer råd om hur jag ska handskas med psykiatrins ovilja att hjälpa mig som jag ville ha. 😉

rymdman
2014-05-17 16:28
#12

För ung? Hur gammal är du?

Svartkatt
2014-05-18 02:56
#13

21, antar att han tyckte att jag borde vara 40+ minst, för att få någonting som hjälper mot min ångest..

Annons:
rymdman
2014-05-18 10:45
#14

Määäh. Vilken snål en. Jag har iofs bara fått relativt lätta benzo utskrivna, men det fick jag när jag var 18, så för ung borde du verkligen inte vara. Har du någon missbrukar bakgrund? Missbrukat alkohol etc? De brukar ju göra dem lite tveksamma. 

Tyvärr var att "skära armarna av sig" vad som fick fart på dem i mitt fall. Men det är ju inte en "metod" att rekommendera…

Svartkatt
2014-05-18 12:16
#15

Nix, har aldrig missbrukat någonting alls faktiskt. Jag fick ju mina stilnoct innan jag ens var 18, så då tycker jag ju inte att det skulle vara så svårt att få lite medicin mot ångesten också.

Pratade med psykiatrin i fredags, sköterskan hade vidarebefordrat medicinfrågorna till läkaren för 10 dagar sedan, men inte fått nått svar än. De har tydligen lite läkarbrist, så jag lär ju få vänta ett tag.

rymdman
2014-05-18 17:11
#16

Hoppas de ger dig något vettigare. Är ju ingen idé att ta massa mediciner som ändå inte fungerar.

Lycka till!

Svartkatt
2014-05-18 21:58
#17

Nä, känns ganska onödigt att hämta ut en massa olika mediciner som ändå inte fungerar som dom ska. Ska se om dom hör av sig till veckan, annars får jag väl leta rätt på någon annan läkare.

tearsandrain
2014-05-21 17:45
#18

de bästa ångestdämpande (enligt mig), är xanor och iktorivil. Men det är mediciner som de helst inte vill skriva ut, oavsett om man haft missbruk eller inte. Annars är Buronil ok, den är inte beroendeframkallande eller något liknande.

Svartkatt
2014-05-22 14:47
#19

Har fortfarande inte fått nått svar av någon läkare, snart två veckor sedan jag sist pratade med dem om just ångestdämpande. 

Får väl se om dom ringer imorgon, annars ringer jag igen på måndag! Får se vad jag får för "spännande" medicin att prova, hoppas i alla fall att de har kommit på nått bättre än lergigan :)

SaaraE
2014-05-25 19:03
#20

Kan faktiskt hamna i att tänka att jag ångrar att jag ens började ta mina mediciner. Du blir beroende av benzo och kroppen vänjer sig. Jag vet att det blir moment 22 när man mår dåligt och behöver hjälp. Till en början hjälper det ju, du kan ju hålla på att höja och mixtra med alla möjliga narkotika klassade läkemedel men sen är det så lätt att hamna i att det inte hjälper längre. Då står du där utan hjälp ändå…

Sara - Sajtvärd för Ätstörningar ifokus

 

Annons:
[Tuulikki]
2014-06-21 00:57
#21

Hur har det gått, TS? Sitter i samma sits, ugh.

bohan85
2014-06-21 21:48
#22

Jag fick när jag sökte hjälp först också börja med Atarax + ssri, sedan bytte jag stad och fick ny familjeläkare, en som var helt underbar! Jag var då 22 år och ingen sa att jag skulle vara för ung för någon medicin. Ingen behandling hade då dittils tagit bort min ångest. Min familjeläkare satte genast in mig på Efexor, gav mig Sobril och sömntabletter (natruligtvis små förpackningar för svåra situationer). På detta mådde jag helt ok. Men gick upp massa i vikt av efexor och vi provade annat som inte funkade så jag fick remiss till privat psykiater. Hon hjälpte mig mycket och jag har fortfarande Sobril och Stilnoct vid behov men är nu så bra grundmedicinerad med SSRI så jag använder de i stort sätt aldrig.

Jag skulle rekommendera dig att söka/be om remiss till privat psykiatrier som ändå är landstingsansluten!

Upp till toppen
Annons: