Borderline...
Jag vet inte om denna sjukdom/diagnos hör hemma på denna sajt, men jag kunte inte komma på någon annan mer passande, därför så skriver jag detta här och hoppas på att någon kan lyssna och hjälpa.
Det är nämligen så att jag har i hela mitt liv lidit av grova aggressionsproblem, och då menar jag verkligen extremt grova, inte bara att man svär lite då man slår huvudet i bildörren.
T.ex så har jag pojkvän sedan snart 2 år tillbaka, och jag blir arg på honom varje dag, bokstavligt talat. Över bara småsaker. Det kan vara att han lägger upp en bild på sig där han sitter utan tröja på facebook och så blir jag förbannad, jag blir så arg att jag måste trycka undan tårarna, jag kan inte äta, inte sova, ignorerar honom totalt då han söker kontakt och blir bara förbannad och samtidigt extremt ledsen över att jag verkligen vill försöka släppa ilskan, men det går inte.
Min bästa (och i stort sett enda) vän kan jag inombords bli druktansvärt ilsken på, men jag försöker att inte visa det. Om hon sitter och pratar och råkar säga fel, börjar skratta och sedan rätta sig, då kan jag bli så arg att jag biter ihop käkarna och försöker trycka undan ilskan. För henne är jag dock lite mer spänd och då blir jag mest bara snäsig istället för ignorant och elak.
Utöver aggressionerna (som jag haft så länge jag kan minnas, och detta är bara en bråkdels bråkdel av alla exempel jag har i huvudet) så har jag även socialfobi, vilket jag också haft i hela mitt liv - har ingen aning om hur det uppkom, det bara kom.
Jag är manipulativ, försöker bestämma över folk och deras liv, blir (såklart) arg då jag inte lyckas och ja, då blir det en ond cirkel.
Jag är även grovt deprimerad i omgångar. Genom åren så har det kommit och gått lite som det vill, men sedan slutet av 9:an, vilket är 2 år sedan nu, så har det återkommit en eller betydligt fler gånger i månaden, och det håller i sig olika länge och ger olika konsekvenser.
Jag har en oerhörd rädsla för såväl smärta som döden, och jag tror att denna rädsla är det enda som hindrat mig ifrån att göra något riktigt dumt. Jag har många gånger velat ta den enkla vägen ut för att jag mått så dåligt, detta dock bara de senaste 3-4 åren.
Jag är dessutom riktigt impulsiv, vilket också satt sina spår i mitt nuvarande förhållande då jag är dålig på att prioritera. Min pojkvän har varit påväg att lämna mig 2 gånger de senaste veckorna för att han inte känner det som att jag älskar honom mer än sakerna jag köper, men det är ju såklart inte sant. Jag vill vara med honom hela tiden, men så fort jag har pengar så får jag någon jäkla idé och slösar bort dem direkt. Min pojkvän bor 60 mil bort, förstår ni. Under våra 2 år tillsammans så har jag betalat en enda resa för att få träffa honom, han resten. Mina impulser visar sig även på många andra sätt, men detta var det som helt plötsligt dök upp i mitt huvud just nu.
Min mor är diagnosticerad som bipolär och troligtvis har min storasyster Borderline.
Jag har aldrig brytt mig om att kolla upp vad denna sjukdom egentligen är, men jag har nu gjort det och fick rysningar i kroppen av oro eller kanske egentligen lättnad över att jag känner igen mig överallt i alla beskrivningar.
Jag startade nyss en utredning för ADD, vilket jag också är säker på att jag har och har varit säker på i flera år, men om det visar sig att jag är potentiell för Borderline så tänker jag avstanna allt och fokusera på detta, för de problem jag nu tagit upp är inte bara problem som försvårar min tillvaro, utan verkligen förstör hela mig, mitt liv, mitt förhållande och mina övriga relationer både inom familj och vänner.
Finns det andra personer här med Borderline som kan dela med sig av sina historier? Tror ni att det kan vara möjligt att jag lider av Borderline eller kanske jag bara har vissa svårigheter som råkar dyka med i den diagnosen?
Oavsett vilka svar jag får så tackar jag för de som läser och kanske inte bara skakar på huvudet åt hur dum jag är.
Tack!
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
Jag har några vänner med Borderline och det du beskriver tycker jag inte alls passar in på hur jag upplever dessa personer.
Däremot så tycker jag att det du beskriver passar in i flera olika npf-diagnoser som tex add/adhd, mfl. Känner igen mig själv i en del av det du beskriver med att vara impulsiv, ha humör som är svårt att kontrollera, mm. Känner även igen det du beskriver i en hel del av mina vänner som har bla adhd, autism, asperger, mm.
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
#1 Jag upplever inte alls ADHD-personer som sådana (i alla fall de jag träffat) haha… just i min familj så är det lite svårt att se vad på vad. Min syster har aspergers, adhd, tourettes och Borderline och min mor är bipolär och har adhd. Så sjukdom möter sjukdom liksom. Jag har dock en vän, 16 år, med diagnosticerad Borderline och jag tycker att hon är ganska exakt sådan, men det kan ju såklart vara hemskt olika beroende på individer.
Då jag började läsa om det och vilka egenskaper som infinner sig i dessa personer så kände jag direkt att det är verkligen jag(men sedan ska man ju inte lita alltför mycket på internet).
Skulle du i sådana fall råda mig till att slutföra ADD-utredningen och se om det hjälper innan jag påbörjar något annat? (som sagt så är jag ju lite väl impulsiv…)
Det verkliga livet existerar i fantasin. Did I mention demons?
#2 Ja jag skulle absolut råda dig att slutföra den utredning som är påbörjad. Men du kan ju även ta upp dina funderingar med psykologen, kanske kan de utreda båda sakerna parallellt
_**/Mvh Anne
**~Sajtvärd på Blandrashundar ~Medarbetare på Support
_Hundägare i Norrbotten? Välkommen till oss på Hundhuset!
Tycker det verkar som att du har lite bipolära drag. Men hur som helst tycker jag definitivt att du ska ta kontakt med öppenpsykiatrin och prata med en psykolog och läkare där och ta upp dina problem. Att få en diagnos kan vara ett bra sätt för dig att få rätt hjälp och därmed en bättre vardag.
![[stjej]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Jag har bla Borderline och det du beskriver låter inte alls bekant!
Tror snarare det är antingen Bipolär sjukdom eller(kombinerat med PTSD, om du varit med om något traumatiskt?
Jag tycker det låter som Borderline.
Men det är bara du som kan veta hur det känns innerst inne.
Jättebra att du tar tag i allt och går utredningar!!!
Har själv adhd och Borderline och det är viktigt att man får hjälp för adhd först (medicinering) min läkare ville inte ens skicka mig till DBT innan dess.
Det är en lång period men många upp och ner, man lär känna sig själv, vilket är väldigt skrämmande.. Men fortsätt!! det är det bästa jag gjort!
Hej! Jag har Borderline och har gått på dbt osv (typ Borderline psykolog).. Jag tror nu att jag har adhd, skrev precis en tråd om det. Tänkte ringa psyk imorgon faktiskt.
Det du skriver låter precis som mig, alltså vilket jag tror kan vara adhd+borderline.
Man kan vara väldigt lättretlig med Borderline men jag har inte alls vart så lättretlig som jag har vart sista året (haft Borderline i 5 år). Tror min adhd dök upp för 1-2 år sen (OM jag nu har det).
Nu sitter jag bara och gissar men du låter precis som mig i din beskrivning. Och jag är ganska säker på att jag har något mer än bara borderline…
Kanske kan skicka ett PM? :)
Hej alla
Först och främst ska man inte ge sig själv en diagnos och för det andra kan det ena gå in i det andra i många av alla dessa sjukdomar.
Jag fick veta att jag har ADD och Borderline och jag har då gått i KBT i ett antal år… men när jag börja märka på mig själv mera var nu när jag varit i en relation ett tag hur allt har förstärkts med tex en kraftig impulsivitet och jag får springa och säga förlåt hela tiden och efteråt kommer det en jävla ångest. Svårt med relationer överhuvudtaget med människor.
Jag kan ha svårt att förstå mina egna konsekvenser i mitt eget handlande, kan för köpa mig, klarar inte av vissa krav mm.
Jag kan bli irriterad på sådant som människor tycker är ok..
Kram
För det första vill jag säga att Borderline är en personlighetsstörning och inte en sjukdom. Jag har Borderline och har haft det sedan jag var ca 14 (är snart 20) och jag tycker inte riktigt det låter som ren och skär Borderline (de som har Borderline har oftast andra diagnoser också). Men som ovanstående säger så ska man absolut inte diagnosera sig själv - oavsett hur mycket man tycker att kriterierna för en diagnos passar in på en. Det finns mycket som man själv inte ser eller tänker på men som andra och speciellt psykologer kan se, som är viktiga när man ställer en diagnoser. Jag tycker du borde prata med din psykolog om det och i så fall be om en utredning för Borderline. Om du undrar något om Borderline så är det bara att slänga iväg ett meddelande. :)
Värd för https://socialtarbete.fria.ifokus.se och medarbetare på Psykologi ifokus.
Det är sant det du säger #9 för det är inte ens en sjukdom utan en personlighetsstörning…
Jag fick veta nu och jag är 45 och har alltid haft detta och måste säga att det är lite av en befrielse när man fått veta men känns även som man blivit stulen på så många år som kunnat gjorts annorlunda och jag har även ADD också.
Ha det gott
Hej, jag har ochså Borderline som några ovan men till skillnad från dem tycker jag det låter som en Borderline personlighet. Kunde vart min egen text nästan såsom du beskriver ditt liv..
Manipulativa drag och upprördhet över "små" saker som för oss kanske kan sabba en hel dag är det många bp som brukar känna igen sig i..
Aggresivitet, starka känslor impulsivitet (svårt med att hålla i pengar exempelvis) relationer över lag blir svåra saker att hantera om man har Borderline, mycket utav det du beskriver var sådant de undrade över när jag gjorde min utredning. Vissa saker utav dessa är ju tom kriterier för att få diagnosen-
Man kan naturligtvis ha andra kriterier med, tror att det finns ca 200 olika sorters Borderline..stod på nån lapp jag fick med mig;)
Jag går i behandlig (mbt) och vi har då gruppterapi, utan att prata om någon så låter din berättelse väldigt lik ochså vad dom andra tjejerna brukar prata om i terapin.
Givetvis har vi Olika problem och tampas med olika svårighter men även mycket gemensamt.
Berätta gärna hur din utredning går, både med ADD och Borderline!