Jag börjar väl då=)

Första illern jag fick hem, en treårig omplacering vid namn Elliott som tassade in i mitt hjärta med full fart. Han har en personlighet som jag inte kan förstå hur han får in i sin lilla kropp. Han har egenheter ingen av dom andra hunnit utveckla än och han charmar mig varje dag. Aningen (jaja rätt mycket) bortskämd med gos och godis och en fantatsisk massa uppmärksamhet. Hans stora kärlek i livet är sovbläckfisken man kan krypa in i och torrfoder. Jag har fått över honom till en naturlig diet på kött men han gör nästan vadsomhelst för att få sig en bit torroder. 10 maj fyller min sötnos 5 år och redan dagen innan har jag fått dela två år av mitt liv med denna underara herre.

Näste iller in var Belsebub som anlände i augusti samma år som Elliott. En liten gotlänning som bestod av bus och vilja. Vi blev rätt tuggade på när han var liten men någon dag där så trillade poletten ner tillslut och han är en underbar myskille och busboll. Nu är han en finfin snart två år gammal illerpojk som fördriver sina dagar med att äta och försöka mata sin gosedjursgiraff samt busa med Valle och tjejerna och mysa in sig hos sin husse.

Sen kom nummer tre, Valrhona. Han flyttade in eftersom Elliott och Belsebub inte var sådär överdrivet förtjusta i varandra och jag tyckte rätt synd om lilla Belsebubvalpen som inte hade någon av samma sort att leka med. Valle kom bara en månad efter Belsebub och killarna är oskiljaktiga, dom sover gärna tätt omslingrade och leker helst med varandra. Valle är mysmonster nummer ett i vårt hem, när an är vaken står han nästan alltid och klänger på benen och vill upp och bli buren, gosad och älskad. Han är charmören som gosar in sig hos okända och gäspar sött innan han låter sig klias bakom öronen och suckar förnöjt.

Fröken Meja som är nummer fyra var väldigt oplanerad. Jag och grabbarna var på besök hos en vän som tog emot omplaeringsillrar och det dök en dag upp en liten tös hemma hos henne och vi släppte ut henne med mina killar som bara älskade henne, inte ett pip kom fårn något håll och eftersom alla var så överrens fick hon helt enkelt följa med hem när det var dags att ge sig därifrån. Första tiden var hon extremt rädd och litade inte på någon, hon hade suttit i farmarbur nio månader och var ca 11 månader när hon kom till mig. Efter en skendräktighet där hon vart ännu värre och sju härliga veckor med skenvalpar började det så sakteliga vända och idag är hon kelig när hon vill och inte alls lika rädd och skygg som när hon kom. Lite ligger kvar av skyggheten men inte mer än att hon fortfarande kommer fram och undersöker det som skrämt henne så fort hon förvissat sig om att det inte är farligt och hon tar inte längre sats från fem meters håll och rusar fram och hugger mig som hon gjorde under skendräktigheten. Hon är min fina lilla tjej!

Sen är det bara Alinda Skitfia LillLumpa kvar. Även denna gång var jag på besök hos min vän, hon passade en valpkull på ca tre veckor som hon ägde pappan till. Pappa Ludvig sprang bort under tiden jag var där och vi letade dag och natt i närmare tre dygn innan han slutligen återfanns i i en dockvagn med en död kråka bredvid sig. Då bestämde jag mig, jag ville ha en egen lite miniLudde. En av dom små stal mitt hjärta och efter att jag passat dom en vecka fick fröken Alinda stanna kvar. Och nog är hon en liten kopia av sin far. Hon klättrar och hoppar och far och består i stort sett bara av muskler eftersom hon sällan är still. Hon busar och charmar mest hela tiden. Många dagar när hon vält ner saker känns hon ärtt billig men innerst inne älskar jag min lilla skitfia.

Jag har ju Aviendha och Phoenix.
Avi kom som en liten, liten fis och var det pestigaste bitmonstret jag sett. Men ack så söt. Hon har vart med om en del, hon har hunnit rymma och förlora ögat på de snart tre åren jag haft henne och idag är hon en riktig pärla. SÅ mjuk och go men så envis och egensinnig. Underbart!

Phoenix kom in i mitt liv på ett lite underligt sätt. Hade inte alls planer på en till iller då min första iller Chade var dålig och vi tyckte att det räckte fint med två. Han dog tvärt och Aviendha vägrade leka och äta så i halv panik fick jag tag i en uppfödare, och bara några dagar senare var han hemma hos oss och Avi började leva upp igen.

Det är en lugn och mysig herre, men han är lite skvätten och skygg ibland men med tålamod och kärlek så är han alltmer modig även om han får sina återfall ibland. Förutom hans lilla fotfetish så är han helt underbar och aktiv. Båda vill följa varje steg man tar och vara med på allt kul man kan tänkas göra, om det så är städning som att sortera i garderoben.

Sen får vi inte glömma bort demolerarskatorna Nala och Nero.

Nala ingick i ett vad mellan mig och killen. Jag ville ha fågel, han ville inte. Dock var det så att han ville ha en till bil, utöver de 9 han redan hade, det ville inte jag. Det höll ett tag, sen stod där en bilj*vel till och då inhandlade jag bur och grejer och såg ut Nala.

Det stora misstaget jag gjorde när jag valde ut henne var att inte se hur hon interagerade med de andra fåglarna, eller att jag ens köpte från djuraffär. Hon är inte tam, och kommer nog aldrig att bli, hon är rädd och skvätten av sig men efter två år har vi vant oss med varandra rätt bra, och jag kan plocka upp henne om det skulle vara så att hon flugit bort i rummet eller så.

Eftersom hon inte skulle vara ensam skaffade jag en till, som tyvärr dog och Nala blev då en liten skrikhals. Dag ut och dag in skrek hon den lilla tid hon var ensam, trots att man var där och höll sällskap, visslade och donade.

Så, jag hämtade hem Nero från en privat uppfödare. Trots att hon bands till den första hanen så var detta ännu bättre. Han får tom. putsa henne ibland! Det är stora framsteg för den lilla rädda nymfen. Han å andra sidan är orädd som få, även om jag absolut inte får nudda magen på honom för då bits han. Men klappa får jag. Han håller små monologer i timmar där man inte kan få en syl i vädret, han spatserar stelbent runt, hoppar jämfota och hackar i galler och andra ting för att imponera på Nala. Är man inte beredd han man sätta lunchen i halsen när han får för sig att landa i håret på en och knata runt där.

De är som sagt inte jättetama, men det behövs inte för min del heller. De är så mysiga att se på när de härjar i mitt hem.

(Nala grå, Nero brokig)

#7 Se där ja, lite variation till illrarna i tråden=) Blir det småpipisar efter dom där eller kan man kastrera en fågel? Hmm.. känns som en korkad fråga…

#8 Jag tror att det är väldigt svårt att kastrera en fågel ;) Generellt gäller att de bara börjar boa och går in i häckning om de har en boplats, dvs en holk. Vissa lägger ägg ändå, men man kan ju se till att ta bort dem och ge proteser i stället, skaka dem eller så så ev. foster förstörs.

Än har dessa bara parat sig men inga ägg och ingen holk planeras. Är inte så insatt att jag känner att jag vill ge mig in på det, även om jag skulle klara av det. Du vet, bara för att de är söta så tar jag ingen kull. Finns så många nymfer där ute som söker hem att det är svårt att bli av med ungar med.

Mina första djur, som faktiskt var helt mitt ansvar kom i början av 07. På den tiden kunde jag inte ta fullt ansvar för djur då jag var så tankspridd. Så jag hade dom på prov i två veckor. Dock två veckorna var helt underbara, jag älskade dom från första början.

Walle och Spike.

Walle var tvungen att avlivas nu för ungefär en månad sen. Spike lever fortfarande, och ger mig ljus i vardagen. Tillsammans med tre till råttkompisar. :D

Åh sötkorvar!

Ja, eller hur! :)

#12 vem är vem?

Spike är den vita, Walle är den brun/vita :) Walle är då avlivad för en månad sen.. :/

Sötnosar och glada djur och fåglar ser jag . Här kommer bilder på min älskade Lina. Hon är mycket gosig och känslig och vill ha lugn och ro.

Hon blir 10 år i September och hon är min allra bästa vän. Fast hon är 10 år, så leker hon fortfarande ibland som en kattunge.

#15 vad sött det var med det där lite mörkare över nosen!

#14 ah.. tråkigt att han avlivades men han var fin på bilden=)

#15-16 Söt katt måste jag säga!

#17 Jo, men han var gammal och skruttig, så det var hans tur.. Ja, han är jättefin där!

Här är min lilla Sune :) söt som få men bits när man  håller i honom mer än 30 sekunder :P Men han är rolig att titta på.

Och här är min själsfrände och min ögonsten Jell-O <3

Dubbelt upp med sötnosar=) Papillon verkar vara en rätt vanlig ras, hör om massa som har men jag ser dom nästan aldrig ute. Märkligt det där.

#21 Jo jag vet vad du menar det är inte ofta man ser dom men många har dom :P I staden där jag bor ser man nån varannan månad om man har tur :)  Är en trevlig hund med stor personlighet men inget jag kommer skaffa igen pga av alla sjukdomar :(

Jag har Nisse och Lotta. De far mig att ga upp mornar som ar jobbiga, och de gor mig glad nar de leker osv. Hade jag inte haft dem sa hade jag inte ens brytt mig om att vara hemma. De ar mina basta vanner, och de far veta allt om mig. Nisse ar min alsklig. Han lyssnar, och han pussas om jag ar nere och han ligger garna i min famn om jag behover nagon att krama. Lotta ar mer svarflortad, men hon ar fortfarande tillgiven om jag verkligen behover henne. Hon har haft det svart, men flera omplaceringar, och har varit mobbad av de andra illrarna nar hon bodde i ett refuge, men hon blir mer och mer tillgiven och hon litar pa mig.

(Lotta pa bilden)

Och sa Nisse-grisen :)

#22 Människor med papillon kanske gömmer sig i buskarna när dom är ute och går, eller väntar tills det blivit mörkt, något märkligt är det iaf eftersom jag vet om massa som har men nästan aldrig stöter på dom ute.

#23,24 Illrar är ju bara det sötaste som finns=)

Jag har alltid haft djur av något slag under hela mitt liv, de betyder allt för mig. Min räddare i nöden var min första egna hund som räddade mig från många självmordförsök  o som höll mig flytande. En hjälte som tyvärr inte finns bland oss längre men som bara måste få komma med i denna tråd, Miro, han blev 10år, var en blm sheltie.

#26 visst är det otroligt hur mycket dom kan göra för oss genom att bara finnas

Idags läget så har jag 3 hundar,

Jasper 3-årig trf sheltie kille m massor av bus i kroppen

Gusti 4-årig so sheltie kille m ett hjärta av guld

Núpur 8-årig Isländsk fårhund som älskar att bada o att äta.

Har även 3 katthems katter som funnits sin plats hos mig,

My, 2-årig brunspotted dam som har en väldigt speciell vilja

Linus, 2-årig rödtabby hane som ÄLSKAR mat i all form

Ragnar, 1-årig svartvit kille som är mkt kelig o nyfiken

på bilden My o Linus

Sen sist men inte minst så har jag 4 shettis damer som jag ställer ut, tävlar med, kör o tar föl på.

Hedda, 7-årig fux med humör, min älskling, säljer ALDRIG!

Bina, 6-årig mblsk, seg som Ior men ett hjärta av guld, matvrak

Doris, 5-årig svsk, busig practical joker som gillar kel o barn

Ditte, 3-årig brun, busig, envis men en sån pussgurka!

Äslakar alla mina djur såå mkt att det gör ont!

Det var ingen dålig djurfamilj du har. Mycket fina allihopa även om man bara såg ryggar på hundarna=)

#31 ja, det är svårt att få dom på bild alla 3, just då gick det en löptik förbi o de stod stilla så jag passade på att ta en bild.

Men bifogar en bild på min isis Núpur

#32 Det var en riktig fining

Vilka fina gosing-djur de är allihop! Tur att vi har dem!

#19 jäklar va söt!

jag har norpan&pyret, dom mysigaste små djuren i världen!

#35 tack :)

Jag har ganska många djur, så berättar lite kort om varje djur..
Vi har två schäfrar, rex  och gizmo. 12 och snart 1 år gamla. Kan ju säga att när jag får ångest brukar jag gå ut och gå med hundarna, så dom är väldigt stor hjälp för mig.
sedan har vi tre katter, mimmi,gullan och pepsi. helt underbara, bara att kolla på dom så får man en varm känska i kroppen, tröstar ofta en på natten och finns alltid när man behöver dom..
sedan en kanin  som heter herman, som verkligen förstår när ja är ledesn och det känns som han förösker göra allt för att trösta mig.
och min papegoja maja som livar upp stämmningen i mitt rum när allt är grått..
sist men itne minst mina två hästar som är mitt liv, utan dom skulle ju inte finnas just nu :/

Totte (albino)
Nalle (vet varken färg eller teckning på honom)

Mina två små solstrålar i mörkret<3
Finns inte så mycket att säga om dem utöver att de är underbara.

#38 kolla på råttorifokus om du vill veta vad nalle har för färg och teckning :)

önskar att jag hade två hanar ibland, mina damer är lite väl överaktiva :P

#39 - ´Bryr mig egentligen inte så mycket :P
Men får kolla lite på deras foto-trådar dårå.

Torsten, min första hund. Fick honom efter mycket tjat och många år. Jag är allergisk mot pälsdjur så vi fick prova oss fram väldigt mycket, endel raser gick jättebra fram tills hundarna blev blöta. Tillslut hittade vi en ras som funkade, yorkshireterrier. När han kom hem till oss var han väldigt mysig, han kröp gärna upp i knät och satte sig. Han sov hela nätterna, och inte ens ett litet pip. Att gå upp vid sex-sju på morgonen fanns inte på Torstens världskarta, han ville och vill fortfarande sova helst till tio-elva. Alltså passar han väldigt bra in i våran familj. Torsten och jag har gått väldigt många kurser tillsammans, han är anledningen till att jag går ut bland folk, annars hade jag nog mest suttit inne… Nu när Torsten snart är 3 är han en väldigt galen liten hund - han har blivit en riktigt terrier nu.

Devil - lever inte upp till sitt namn. Han är en sävlig, klok gubbe som är nöjdast vid matskålen. Låter vilda bebisar klättra på honom. Hans specialitet är att öppna alla dörrar i lägenheten, bara för att. Kanske söker han mer mat.

T4. Ja, hon heter T4 . En liten blyg kattflicka som kommer och biter en i håret när det är dags att stiga upp. Tycker om att apportera, helst Rollo-papper.

Galenby Atom som är en 4 årig shettlandsponny vallack på 105 cm. Fux med bläs. e:Marculix u:Galenby Amilia.. En helt underbar ponny som alltid är glad o som alltid uppskattar när jag kommer.. Kommer alltid fram o ska hälsa. Pigg och glad.. Har tyvärr fått diagnosen bogledsartros, bara 3 år gammal när han fick den, vilket som tagit väldigt hårt på mej.  Haft denna onny sen 29 Augusti 2006 o kan lova att han kommer alltid att stanna hos mej.. Han är sötast o verkligen charmar alla.. Han är visad 2 ggr änsålänge på utställning och mera lär det bli

Wow vilka fantastiskt fina djur alla har.

Delicious Elektra som är min 1 åriga shettlandsponny sto. Brun med svart man och svans.. e:Center u:Ekskogens Ginny…  Elektra är min egna uppfödning som jag e såå stolt över.. Hon har bara gått frammåt hela tiden i sin utveckling.. Såg ut som en ful älgkalv när hon föddes men idag ser hon ut som en prinsessa.. :)  Hon är alltid en goo och glad tös, snäll men ändå tuff.. Hoppas på att få henne inkörd när hon e mogen o kommer även att ta föl efter henne när åldern är inne.. Hon är visad 4 ggr o som bäst ha hon fått 39 p änsålänge.. Många som säger att hon är en lovande och fin ponny, och jag som jag ska ta väl vara på.. Även denna tösen kommer stanna hos mej.. Ska bli så kul att följa henne i framtiden, och se utvecklingen..Allt har bara gått frammåt med henne änsålänge o det är så kul när man sj ha lagt "grunden" för denna lilla goa vän

Ekskogens Ginny som är ett 6 årigt shettlandsponny sto. Svart med stjärn. e:Bonance V. Dorpzicht u:Grädd-Kola.    Ginny hade jag på foder fr  augusti 06 t mars 07 sen  fick jag erbjudandet av att köpa denna underbara ponny och jag kunde så klart inte tacka nej, så köp blev det den 27 mars 2007..  Giny är den klokaste ponny jag träffat, en ponny som förstår så mkt. Hon gör mej så stark.. Tuff o orädd så hon skulle passa utmärkt som polishäst.. Hon är den ponny sm jag kör med, hon är även riden men pga brist på ryttare blir d mest bara körning.. Hon är visad många ggr o mera blir det.. Hon har haft 2 föl, år 2007 fick hon ett fint hingstföl (kastrerad i aug 08) som heter Gölshults Game Boy e: Fridhems Kalle, Han såldes november 2008 t en underbara familj i Nybro och 2008 fick hon ett fin brunt sto e:Center och hon döptes t Delicious Elektra, lille elektra stannar hos mej.. Hon väntar även föl i år (2009) med shetishingsten Roo-Mall, dock va detta en tjuvbetäckning o lille Roo-Mall är tyvärr inte godkänt men men fölet e välkommet ändå. Hon är en superbra mamma denna damen och kommer vara mor t många fina föl.  Ginny kommer även hon föralltid att stanna hos mej..

Ingen mej utan mina underbara kära shettlandsponnyer. Dom förstår mej.. Kan prata med dom om allt..

#40

tänkte bara tipsa om du ville veta men då så :)

#48 - f'låt om jag lät otacksam, jättebra att du nämde detta (:

Lite OT - Det verkar vara många som har iller idag. När jag var liten hade en granne en iller och folk kom långväga för att titta på denna exotiska krabat.

Jag har missat denna tråden helt!

Delar med mig av mina skatter också då!
Detta är Thera och Adora som flyttade in med mig ett halvår efter att jag flyttat hemifrån.

Mys katterna nummer 1
Sover alltid i min säng
Kommer alltid på morgonen och ska pussas (även om jag får ropa på dom ibland och säga att nu är det faktiskt dags för morgon pussen) ;)

Helt underbara sessor som jag älskar djupt.

Och små pojkarna som redan har blivit en stor del av familjen.
Flickorna älskar dom!

(har tyvärr bara dåliga bilder på dom små liven på datorn än så länge)

Här är mina fyra underbara små råttor! Tiffany, Doris, Aileen och Bathory heter dom. Jättemysiga små gullungar som älskar att pussas och springa runt på sängen, soffan eller utomhus på gräset! :)

Tyvärr så har de också löss just nu (fick nått dumt medel av en veterinär som inte har funkat för fem öre! Så ska gå till en ny i nästa vecka och få nytt medel), därav den röda färgen på Tiffany (den vitaste råttan).

Och sedan mina små marsvinspojkar också!

Matgalna små sötnosar. Tycker om att vara ute och käka gräs när det är fint väder. Annars är det ju faktiskt helt okej att sitta och gosa med sin mamma ^^ Max (svarta) och magnum (brunvita) är deras namn :)

Jag har fem stycken små råttor med enorma personligheter, Pajas och Stumpen heter pojkarna och Vanilj, Calippo och Lulu heter flickorna. Dom är såå underbara och charmar varenda en de möter på, de lyser upp mitt liv såå enormt =)
Pojkarna på bilden…

Japp råttor ÄR söta=)

#50 Händer fortfarande ;)

Verkligen vackra djur!

#28 Jag tycker det var en mysig och gullig bild. Man förstår att det är något intressant de tittar på……………….