�ngestsjukdomar - Artiklar RSS

Viktigt om Magna Cura!

Fri, 07 Aug 2009 22:38:39 GMT

Kommunerna k�per in ett dataprogram f�r att registrera alla inom omsorgen! Ingenting �r heligt numera.. Detta �r skr�mmande och ot�ckt,tycker jag.

Jag h�ller p� att nysta i vad detta program �r f�r n�got och ju mer jag l�r mig desto r�ddare blir jag. Alla som ing�r i omsorgen ska in i detta register! Och alla som jobbar inom omsorgen kan l�sa det..

Tanken �r att det ska vara l�ttare att samarbeta mellan de olika instanserna och det m� ju s� vara. Problemet �r att en som jobbar p� �ldrev�rden kan l�sa om n�gon p� ett gruppboende tex.. Och att det �r precis allt som ska registreras. Personuppgifter, ekonomi, levnadsber�ttelse, bakgrundshistoria, alla rutiner, fritid och allt annat du kan t�nka dig.

Det g�r att det kommer att st� om en brukare kastar maten i v�ggen f�r att han inte vill �ta, om han hann fram till toaletten i tid, vilka han tr�ffar och n�r, vilka mediciner han �ter, hur mycket han f�r i habers�ttning, n�r han kliver upp och n�r han g�r till s�ngs, hur det fungerar med hygienen och... Bara fantasin s�tter stopp!

Om jag har f�rst�tt detta r�tt s� �r det ca 40 kommuner i Sverige som �r med i detta program just nu. Och lagst�det verkar vara LSS, Sol,�Hsl och sen ett medgivande av att sekretessen f�r brytas.

Jag anser att detta �r ett ot�ckt s�tt att ha kontroll �ver m�nniskor och jag kommer aldrig att ge mitt samtycke till att mina huvudm�n registreras p� detta s�tt. F�r samtycke m�ste dom ha!

� andra sidan ska vi godem�n vara med p� informationsm�tena om detta men jag har d� inte f�tt�n�gon inbjudan. Trots att jag �r god man till 3 stycken inom omsorgen..

Vad all personal inom omsorgen har med allt detta begriper jag inte. Det finns d� ingen verkig anleding som jag kan se det. Ansvariga inom min kommun s�ger att det �r lag p� att det ska dokumenteras och det h�ller jag med om. Men den dokumentationen stannar i huvudmannens/brukarens bostad och l�ses endast av ber�rd personal! Det finns ingen lag som s�ger att all personal inom omsorgen har med det att g�ra.

Dessutom har kommunen friskrivit sig fr�n skadest�ndskrav och st�mningar d� det �r den enskilde personalen som skriver i registret som kan bli �talad/anm�ld f�r kr�nkande kommentarer och sekretessbrott mm.

Jag h�ller som sagt fortfarande p�att l�ra mig detta program och dess syfte och �r inte insatt till 100%. Men jag tycker det �r viktigt att alla godem�n/f�rvaltare och alla som har med omsorgen att g�ra (b�de som personal och som brukare) tar reda p� om detta program finns i din kommun och s�tter ner foten. Ta reda p� s� mycket ni kan!

�

�ngesthantering

Fri, 10 Jul 2009 15:30:15 GMT

Vad g�r man n�r �ngesten riktigt f�ngar en i sina klor? N�r paniken kommer flygande och genomborrar en med sm�rta och andningssv�righeter... N�r hj�rtat bultar och hotar att hoppa ut genom br�stkorgen...

�

�"�ngest, �ngest min arvedel, min l�ngtans skri i v�rlden..."

Att det finns massor av �ngestd�mpande preparat �r vi v�l inf�rst�dda med. V�rdapparaten �lskar att ge oss piller, men att f� bra terapi s� att man inte bara lindrar besv�ren, utan �ven jobbar med att eliminera orsaken bakom, det �r tyv�rr v�rden av idag inte speciellt bra p�...

M�nga �ngestd�mpande preparat �r beroendeframkallande, andra ger f�r lite lindring... Vad ska man g�ra? Finns det n�got man kan g�ra?

Sj�lv har jag s�kt med ljus och lykta efter alternativa metoder. Allt f�r att jag hatar att g� hemma. Jag vill vara den som styr mitt liv ist�llet f�r att �ngesten ska styra allt och f�rm�rka min tillvaro.

Hittade en mycket bra metod, n�mligen medveten n�rvaro. Grundprincipen �r enkel... Om man befinner sig i nuet s� har man inte �ngest. �ngesten kommer alltid ifr�n oro �ver morgondagen/framtiden eller g�rdagen/det f�rflutna.

Om man verkligen befinner sig h�r och nu s� upph�r sm�rtan och �ngesten. Med aktiv tr�ning kan vem som helst l�ra sig denna metod. F�r en del tar det l�ngre tid och f�r andra fungerar det snabbt.

Hur g�r man d�? Inledningsvis kan det vara bra att prata h�gt f�r sig sj�lv. Kommentera det man g�r och vad man ser. Exempelvis, om man viker tv�tt s� rabblar man... Nu viker jag ett par trosor som �r r�d och svartrandiga. Inte s� snygga. Nu viker jag min bl� T-shirt... osv.

N�r helst �ngesten kommer fokuserar man p� att notera alla detaljer i rummet man befinner sig i, eller s� kommenterar man vad man g�r... Jag minns n�r jag b�rjade tr�na p� detta. Jag hade en fruktansv�rd �ngest och stod och str�k... Hade ingen b�ttre fantasi �n att st� och tjata h�gljutt f�r mig sj�lv att, Jag stryker, jag stryker, jag stryker... Konstigt nog s� l�ttade �ngesten!

Men hur �r detta m�jligt? Jo, f�r att man fokuserar p� vad man g�r s� till den grad att de destruktiva tankarna... Tankar d�r man �ltar gammal ost eller oro f�r framtiden, inte f�r plats. De tvingas bort av att man polariserar allt p� nuet.

Man har ett ego och en sm�rtkropp... Sm�rtkroppen vill alltid ha mer. Och ju mer man matar den - desto mera v�xer den. B�rjar man ta ifr�n den br�nsle iform av negativa tankar ang. framtiden eller det f�rflutna s� krymper den. Naturligvis sker inte detta i en handv�ndning. Man m�ste �va.

Inledningsvis kommer sm�rtkroppen att protestera... Den vill ha sin dagliga dos av sm�rta s� det g�ller att vara ih�rdig. Det �r som att sluta r�ka ungef�r. Rysligt sv�rt att byta ut cigaretten mot ett tuggummi... Abstinensen, som �r en del av sm�rtkroppen kommer att protestera � det gr�vsta. Du kommer kanske att fuska n�gon dag f�r att du inte uth�rdar...

Men om man forts�tter, trots misslyckanden s� kommer metoden att b�ra frukt...

Ett annat s�tt att idka medveten n�rvaro p� �r sv�rare samtidigt som det med denna metod g�r fortare att komma till k�rnan av vad medveten n�rvaro �r... Det �r att bara stanna upp och k�nna p� k�nslan. V�rdera den inte som bra eller d�lig. Bara k�nn p� den... Det �r bara en k�nsla! Vad kan den g�ra f�r ont? K�nn p� den ordentligt och notera din egen reaktion. Vad av �ngesten �r verkligt h�r och nu? Sanningen �r att det inte finns n�gon sm�rta h�r och nu. Den finns bara inne i ditt huvud. Vi l�ter oss styras av irrationella k�nslor!

En f�rfattare som beskriver Medveten n�rvaro v�ldigt f�rst�erligt och konkret �r Eckhart Tolle i "Lev livet fullt ut" och "Lev livet fullt ut i praktiken"

Men det allra b�sta �r att se om det inte finns n�got Yoga center eller liknande d�r man bor och anm�la sig till en kurs i mindfulness... Jag gjorde s�, plus att jag k�pte b�cker i �mnet. Kursen var det klart b�sta. Sk�nt �r ocks� att alla som g�r en s�dan h�r kurs har problem. Man beh�ver inte k�nna sig udda eller fel... De som m�r bra och inte har n�gon problematik s�ker sig s�llan till dessa kurser...

T�nk efter n�sta g�ng du f�r �ngest... T�nker du p� framtiden eller det f�rflutna? F�rs�k sedan f�rflytta dig till nuet... Kom ih�g att �vning ger f�rdighet... Det kommer att g� b�ttre och b�ttre ju mer du tjurar p� med denna metod..

��

Avregleringen av apoteksmonopolet

Sun, 05 Jul 2009 19:45:36 GMT

Fr�n den 1 juli �r det numer till�tet f�r andra �n Apoteket AB att driva apoteket.

Ansvaret f�r driften av Giftinformationscentralen som tidigare drevs av Apoteket) kommer med stor sannolikhet att �vertas av L�kemedelsverket. Senare i h�st, 1 november, kommer det �ven bli m�jligt att s�lja vissa receptfria l�kemedel i vanliga butiker.

Mina recept

Apotekens Service AB, ASAB, tar hand om viktiga databaser som alla apotek beh�ver s�som h�gkostnadsdatabasen, databasen med elektroniska recept, l�kemedelsf�rteckningen, statistik och rapporter till landsting m.m. Alla apotek kommer d�rmed garanteras tillg�ng till elektroniska recept och tillg�ng till h�gkostnadsdatabasen s� att de kan r�kna ut hur mycket kunden ska betala i egenavgift. Inga �ndringar genomf�rs i l�kemedelsf�rm�nen, dvs gr�nsen i h�gkostnadsskyddet p� 1800 kr och d�refter frikort beh�lls of�r�ndrat.

Priser

Kravet p� enhetliga priser i hela landet, som st�lldes n�r Apoteket AB hade monopol, tas bort f�r vissa l�kemedelsgrupper. Priserna p� receptl�kemedel inom l�kemedelsf�rm�nen kommer fortfarande att regleras och vara lika �ver landet. P� receptfria l�kemedel och l�kemedel f�r djur finns ingen prisreglering och d�r kommer priserna att kunna vara olika. Priser kan variera dels mellan olika nya apotekskedjor och dels kan det bli olika priser p� olika orter.

K�lla: L�kemedelsindustrif�reningen

Vad �r �ngest?

Tue, 30 Jun 2009 09:39:51 GMT

Ordet �ngest har m�nga betydelser, alltifr�n begriplig inre sp�nning till allm�n oro och olust till skr�mmande, ofattbar, gastkramande panik.

T�nk dig att du st�r en vinterdag vid bussh�llplatsen. I blixthalkan slirar bussen pl�tsligt till och kommer farande r�tt emot dig. I sista sekunden lyckas chauff�ren f� stopp p� bussen. Men innan dess hinner du uppleva en intensiv r�dsla, f�ljd av hj�rtklappning, andn�d och svettningar. Olustk�nslan kan sitta i en l�ng stund efter�t. S� upplever "friska" personer en �ngestfylld situation. Reaktionen �r begriplig och g�r snart �ver.

Normal �ngest och sjuklig �ngest

Det som skiljer "normal" �ngest till "sjuklig" �ngest �r fr�mst att �ngesten uppkommer utan begriplig anledning och kan sitta i timmar, eller dagar. I en del fall hela livet. Trots att den som �r drabbad vet att �ngesten saknar funktion, kan k�nslan inte kontrolleras. Normal �ngest kan - r�tt utnyttjad - f� oss att sk�rpa oss och ta itu med fr�gor som vi kanske skjutit upp. Sjuklig �ngest d�remot �r skr�mmande, h�mmande och nedbrytande.

�ngestsjukdomarna �r de vanligaste psykiska sjukdomarna i befolkningen. Var femte kvinna och var tionde man kommer n�gon g�ng i livet att drabbas av �ngestsjukdom. Om det inte diagnostiseras och behandlas kan det leda till livsl�ng �ngest.

Vilka �ngestsjukdomar finns det?

De allvarligaste �ngestsjukdomarna �r generaliserad �ngestsyndrom, paniksyndrom med eller utan agorafobi, social fobi, tv�ngssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Gemensamt f�r dessa �r att de kan vara kroniska, invalidiserande och kr�va behandling.

�

�ngestsatsning hos ungdomsmottagningar

Tue, 30 Jun 2009 09:29:26 GMT

Ungdomsmottagningarnas f�rebyggande uppdrag n�r det g�ller psykisk h�lsa beh�ver bli tydligare, likas� deras val av behandlingsmetoder.

Att alla ungdomar har m�jlighet att s�ka hj�lp vid mottagningarna ger en unik m�jlighet att tidigt uppt�cka och f�rebygga psykisk oh�lsa. Det frivilliga �tagandet f�r kommuner och landsting n�r det g�ller ungdomsmottagningar leder emellertid till stora olikheter i landet. Vilken betydelse har det t.ex. att det inte finns en nationell organisations- eller ledningsstruktur och att h�lften av mottagningarna har tv� huvudm�n? Det kan finnas lokala riktlinjer f�r verksamheten men mottagningar kan ocks� sakna ett formellt uppdrag.

Ungdomsmottagningarna erbjuder ett stort antal metoder och arbetss�tt. M�ngden metoder och arbetss�tt kan vara motiverad men ocks� spegla kunskaps- eller resursbrist. En verksamhet som anv�nder m�nga metoder, men d�r dessa saknar vetenskaplig dokumentation, kan ha st�rre kvalitativa brister �n en verksamhet som anv�nder f� men evidensbaserade metoder.

MI och KBT

Majoriteten av ungdomsmottagningarna uppger att de arbetar med att f�rebygga och uppt�cka tecken p� psykisk oh�lsa. N�stan alla mottagningar uppger ocks� att de arbetar med individuellt samtalsst�d. Samst�mmigheten i metodval �r l�g och det �r inte ovanligt att det f�rekommer t�mligen omfattande behandlingsarbete. De metoder som anv�nds oftast �r Motiverande samtal (MI) och Kognitiv beteendeterapi (KBT). Fr�gan �r om de anv�nda metoderna och arbetss�tten ger tillr�ckligt underlag f�r att identifiera och bed�ma psykisk oh�lsa. Vilket beslutsst�d har personalen f�r att avg�ra n�r problemen �r s� allvarliga att ungdomar beh�ver slussas vidare till mer specialiserad hj�lp?

L�s mer om ungdomsmottagningarnas arbete och hitta din n�rmaste mottagning p� www.umo.se

�ngest b�r behandlas med KBT

Tue, 30 Jun 2009 09:12:55 GMT

Vid depression och �ngest b�r h�lso- och sjukv�rden i m�nga fall ge psykologisk behandling och framf�rallt kognitiv beteendeterapi (KBT). Det framg�r av Socialstyrelsens Nationella riktlinjer f�r depressionssjukdom och �ngestsyndrom.

KBT ger lika bra resultat som l�kemedel b�de n�r det g�ller individens symtom och m�jligheterna att fungera p� samma s�tt som innan personen blev sjuk. Till skillnad mot l�kemedelsbehandling ger KBT-behandling inte heller n�gra biverkningar.

Brist p� utbildad personal

�ven om det ser olika ut i landet finns idag inte tillr�ckligt med KBT-utbildad personal inom prim�rv�rden och psykiatrin. F�r att kunna f�lja riktlinjerna beh�vs det d�rf�r en stor och l�ngsiktig satsning inom regioner och landsting f�r att patienterna ska kunna erbjudas de behandlingar som Socialstyrelsen rekommenderar.

K�lla: Socialstyrelsen

En enkel meditations�vning.

Sat, 20 Jun 2009 16:38:32 GMT

F�r m�nga �r en enkel meditations�vning ett bra redsakp till b�ttre s�mn. Eller n�got man kan ta till f�r att lindra sin �ngest. H�r �r en jag tycker �r l�tt att l�ra sig och utf�ra.

V�gen

L�gg dig i s�ngen eller p� golvet p� en matta eller en filt.

Ha benen en bit is�r och l�t armarna ligga en bit ifr�n kroppen med handflatorna v�nda upp�t.

Andas helst genom n�san b�de p� in och utandning. Blunda.

B�rja med att knipa ihop t�rna allt vad du kan, slappna av. Sp�nn benen allt du kan, slappna av.

Knyt h�nderna h�rt, slappna av.

Sp�nn armarna allt du kan, slappna av.

�Sp�nn stj�rten allt du kan, slappna av.

sp�nn mage och rygg allt du kan, slappna av.

Bit ihop k�ken h�rt, l�t hakan falla ner.

Grimaschera ansiktet allt du kan, slappna av.

Ligg en stund och bara k�nn p� din avslappnade kropp.

F�rest�ll dig att en v�g sveper �ver din kropp nerifr�n t�rna och �nda upp �ver huvudet, sedan uppifr�n och ner, nerifr�n och upp... L�t v�gen svepa n�gra g�nger.

Ligg sedan stilla och k�nn efter hur hela du k�nns. V�rdera inte, bara k�nn och var i det tillst�nd du �r. �ppna sedan �gonen och str�ck p� dig.

Att andas i fyrkant

Thu, 11 Jun 2009 04:55:24 GMT

Uppjagad? Stressad? P� v�g att f� panik�ngest? Att andas r�tt kan vara ett s�tt att lugna ner sig lite.

Det kanske l�ter helknasigt, men det �r n�got jag �vat p� mycket, och som jag tycker hj�lper mig. Och det b�sta �r att det g�r att anv�nda n�sta �verallt.

Leta upp n�got med fyra kanter.

I b�rjan l�ter det j�ttesv�rt, men n�r man �vat s� finns det saker �verallt. Ett f�nster, en buss, en tavla.

B�rja med att andas in djupt genom n�san, samtidigt som du f�ljer blicken l�ngs ena kanten, andas ut l�ngsamt genom munnen medan du f�ljer n�sta kant. Djupt in genom n�san samtidigt som du fokuserar och f�ljer p� n�sta kant, och ut genom munnen vid n�sta kant. Och s� kan du upprepa det tills du k�nner dig lite lugnare.

F�rs�k l�ra dig att andas med magen och l�nga djupa andetag.

En buss med fyra kanter

�

Ett f�nster har ocks� fyra kanter

Bipol�rt syndrom del 2

Tue, 02 Jun 2009 16:47:33 GMT

Vad beror sjukdomen p�? Hur hanterar man sin problematik s� att man kan leva ett s� "normalt" liv som m�jligt? Sanningen �r att det bara finns mer eller mindre sannolika teorier. Hj�rnan �r i m�ngt och mycket ett outforskat territorium. Man vet inte allt med exakthet.

�

Vad man vet �r att problemet hos en bipol�r�sitter i frontloben. Man vet att det passerar signalsubstans mellan h�ger och v�nster hj�rnhalva i en v�ldig fart varje levande sekund. Man vet ocks� att just denna hastighet p� fl�det av signalsubstans b�r ligga inom en viss ram. Det f�r inte g� f�r l�ngsamt och det f�r inte heller g� f�r fort.

�

Vad som h�nder rent neurologiskt �r att fl�det vid mani och hypomani g�r f�r fort och att det under depression g�r f�r l�ngsamt. Detta har man tydligt sett p� EEG d�r man m�ter v�gorna fl�det i frontloben ger ifr�n sig. Det �r utifr�n detta man kommit p� att antidepressiva, som allts� stimulerar till ett �kat fl�de av de signalsubstanser som ska f� en p� b�ttre hum�r, kan ge effekt. De mediciner man ger mot f�r h�gt fl�de �r samma mediciner som ger till epileptiker. Detta f�r att det �r ett och samma fel bara lokaliserat i andra st�llen i hj�rnan. Man vet inte exakt p� vilket s�tt dessa mediciner inverkar, bara att de ger viss effekt och d�mpar ett allt f�r hastigt fl�de.

�

Men vad �r det d� som g�r att fl�det av signalsubstans hos vissa fungerar perfekt och alltid h�ller sig inom ramen f�r h�gsta och l�gsta niv�. Alla har varit deprimerade n�gon g�ng, eller stormande f�r�lskade under vilka de upplevt det tr�ga fl�det och det �kade fl�det. Denna minskning eller �kning hos gemene man h�ller sig fortfarande inom gr�nsen f�r vad fl�det f�r ligga inom. Vad �r det hos dem som blir bipol�ra som g�r att detta inte fungerar?

�

�verallt i hj�rnan finns sm�, sm� instanser som har till uppgift att reglera fl�det av signalsubstans. Man tror att det �r dessa som, i frontloben, felar p� ett eller annat s�tt. De reglerar inte fl�det som de borde, varf�r det ibland g�r f�r fort och ibland g�r f�r l�ngsamt. Man blir d� upp�tvarvad n�r det g�r f�r fort och ned�tvarvad n�r det g�r f�r l�ngsamt. De psykotiska inslagen kommer n�r det antingen g�r s� fort att hj�rnan inte hinner med att skapa/tolka allt den tar in s� hj�rnan b�rjar d� spela en spratt. Den hittar p� eget. Samma sak vid psykotiska inslag vid depression, hj�rnan f�r s� lite intryck, det g�r s� tr�gt, att den hittar p� egna saker. Detta �r inte 100% vetenskapligt bevisat. Detta �r en teori. Jag tycker dock att denna �r en av de jag st�tt p� som k�nns mest sannolik.

�

Arv och milj�. M�nga undrar, hur f�r man den h�r sjukdomen? �r det ett genetiskt arv eller ett socialt betingat, f�r att man hade en tragisk uppv�xt eller en mycket sv�r kris i livet. Man vet ingenting med s�kerhet h�r heller. Det man �r ganska s�ker p� �r att det finns ett genetiskt arv med i bilden. Man kan tydligt se att det �terkommer inom en sl�kt. Ibland kan det dock hoppa �ver en generation s� att man inte �r klar �ver att sjukdomen finns. I mitt fall hade min mammas morfar sjukdomen och min pappas mor. Med andra ord fanns det i b�de min pappas och min mammas sl�kt men hade i pappas fall hoppat �ver en generation och i mammas tre generationer... Man tror att en kris kan vara en utl�sande faktor, men att de genetiska f�ruts�ttningarna m�ste ligga till grund. Sj�lv hade jag bra f�r�ldrar och en lycklig barndom. Jag kan allts� inte anse att det finns ett socialt arv som p�verkat mig. Det finns heller inga forskningsresultat som ger bel�gg f�r detta heller.

N�r man tittar p� statistik �r siffrorna skilda. I USA s�ger man att �rftligheten �r betydligt h�gre, d�refter ligger Italien n�got l�gre och sedan Sverige l�gst av alla... I Sverige s�ger man att om sjukdomen finns p� b�da sidor �r risken ca:15% att avkomman blir bipol�r. Om endast en har sjukdomen, att det bara finns p� ena sidan av sl�kte, 5-7%. Men som sagt... I andra l�nder l�gger man betydligt h�gre siffror till statistiken. Uppenbart �r dock att det �r en gen som kan ligga latent och inte bryta ut medan n�gon f�r en som bryter ut, vanligtvis mellan �vre ton�ren och �nda fram till 30-�rs�ldern. Det st�r ofta att den bryter ut runt 20�rs �lder. Detta �r jag dock skeptisk till eftersom en stor majoritet inleder sjukdomen med flera depressioner som blir bed�mda som endogena depressioner. S� var det i mitt fall. De b�rjade i 17-�rs-�ldern, men det var f�rst runt 24-25 som den f�rsta manin kom s� att jag ocks� fick en diagnos. D�rf�r st�r det inte i mina papper att jag blev bipol�r vid 17, men jag anser att s� �r fallet. Inte bara utifr�n min egen erfarenhet, utan ocks� ifr�n vad m�nga bipol�ra jag k�nner och har tr�ffat har ber�ttat. Visst kan man inleda med att f� en mani eller en hypomani, men depressionsstarten �r den vanligaste. Man kan ocks� inleda med att vara allm�nt labil utan att f�r den skull ha regelr�tta depressioner eller manier. Detta misstolkas ofta f�r att man �r en ton�ring eftersom ton�ren emellan�t �r en labil period f�r m�nga.

�Vad finns det f�r behandling? Det vanligaste �r de s� kallade st�mningsstabiliserande l�kemedlen. Litium �r det allra vanligaste, det kapar de h�gsta topparna och de l�gsta dalarna. Men f�r m�nga �r detta inte nog. M�nga beh�ver ytterligare st�mningsstabiliserare. Ett vanligt preparat som ger bra effekt f�r dem som har tonvikt �t depressioner �r lambotrigin. Tyv�rr ger det inte nog skydd mot upp�tsv�ngarna. F�r den som har starka manier eller l�ngdragna hypomaniner f�r man s�tta in neuroleptika, valporate eller psykofarmaka.

�Vid depression finns det flera sorters antidepressiva medel. Vad som fungerar f�r var och en m�ste man prova sig fram till. Det som hj�lper en fungerar kanske inte f�r en annan. Har man inte f�tt effekt inom 6-8 veckor ska man h�ra av sig till sin l�kare ang. dosering eller att f� byta sort.

�

Ibland hj�lper inga mediciner. Vad g�r man d�? El Chocks Terapi, ECT, l�ter s� skr�mmande. M�nga t�nker p� skr�ckscenen fr�n "G�kboet" med Jack Nicholson... Jag kan intyga att s� �r det inte idag... Man f�r en kort narkos och muskelavslappnande - varf�r man inte krampar och heller inte k�nner av n�got alls. Man sover en halvtimma och allt �r klart n�r man vaknar. Detta �r absolut inget att vara r�dd f�r. Detta har jag genomlevt m�nga g�nger vid mina djupa depressioner och idag �r jag trygg i f�rvissningen att detta finns. F�r jag vet att det hj�lper n�r inga mediciner i v�rlden g�r det. Dessutom �r biverkningarna mycket sm� i f�rh�llande till de m�nga mediciner ger. Det enda jag kan s�ga som �r en biverkning �r att man blir lite gl�msk. Detta g�r dock hantera genom att man skriver i en agenda det som inte f�r gl�mmas. Vad som h�nder vid ECT �r att man vid en l�tt elchock "kortsluter" hj�rnan som d� efter flera behandlingstillf�llen sakta men s�kert �terupptar den r�tta rytmen p� fl�det. Detta fungerar b�de mot upp- och ner�tsv�ngar.�

�Vad som inte �r att f�rgl�mma �r att mediciner i all �ra inte �r allt. Man beh�ver samtalsterapi d�r man reder ut vad sjukdomen inneb�r. D�r man f�r hj�lp med hur man ska hantera sin sjukdom p� b�sta m�jliga s�tt. Det kan vara r�tt kaotiskt i ens liv om man levt med den h�r sjukdomen utan diagnos i n�gra �r, som ju m�nga oftast har. Man beh�ver hj�lp att se vad som �r jag och vad som var sjukdomen, f�rst� och f�rsonas med sig sj�lv och allt man st�llt till med, f�r att kunna g� vidare och fungera p� b�sta m�jliga s�tt.

�Att n�ra och anh�riga f�rst�r �r viktigt, jag brukar dela in anh�riga och v�nner i tre fack. De som omedelbart f�rst�r och vill f�rst�, de som med tiden efter m�nga om och men f�rst�r. Och slutligen de som aldrig kommer att f�rst�. Ibland �r det sv�rt att se skillnaden mellan de tv� sistn�mnda. Man v�ljer sj�lv n�r gr�nsen �r n�dd. Man orkar ju inte f�rklara hundra g�nger f�r den som aldrig verkar f�rst�. Man har nog med sig sj�lv och sitt eget.

�Jag tror dock att mycket h�nger p� en sj�lv. Att man �r klar och tydlig �ver hur sjukdomen p�verkar en. Det st�rsta problemet �r att man inte kan formulera det i ord, d�rf�r att man inte f�tt samtalsterapi och hj�lp att reda ut detta ens f�r sig sj�lv... F�r hur f�rklarar man f�r andra det man inte �r klar �ver med sig sj�lv ens en g�ng. Det enda man kan g�ra i detta l�ge �r att s�ga som det �r. �

�Om man nu inte f�tt den hj�lp man beh�ver fr�n �ppenv�rden till att l�ra k�nna sig sj�lv i sjukdomen s� att man kan definiera f�r sig sj�lv och sedan sina anh�riga hur saker och ting ligger till, vad g�r man d�? F�r det f�rsta ser man till att f� en kurator eller en psykolog att g� till f�r samtalsterapi. Sedan skriver man hum�rsdagbok f�r att sj�lv lista ut ett och annat. Via den kan man med tiden lista ut vad man g�r ig�ng p�, vad som s�nker en, se sina egna m�nster och d�rmed b�ttre f�rebygga och hantera dem. Detta kommer jag att skriva en s�rskild artikel om. F�r hum�rsdagboken �r en guldgruva, �tminstone har den varit det f�r mig och m�nga andra.

�

Det ljusbl� f�ltet �r frontloben, eller frontalloben som den ocks� kallas. De sm� instanserna som styr fl�det mellan h�ger och v�nster hj�rnhalva som d� inte fungerar som de ska ligger allts� inom detta f�lt hos en bipol�r. Det �r i frontloben som�v�ra k�nslom�ssiga center sitter, varf�r ett felaktigt "fl�de" h�r allts�ger ett k�nslom�ssigt utslag.

Samma fel i de andra regionerna ger epileptiska anfall. Det �r allts� samma fel som beroende p� vart i hj�rnan det befinner sig, ger tv� skillda diagnoser. Samma medicinering fungerar dock. Litium var fr�n b�rjan avsett till epileptiker men har visat sig ha en b�ttre funktion p� bipol�ra. Den anv�nds inte l�ngre som epilepsimedicin.

Det �r �ven detta bl� f�lt som ges elchocker vid ECT.

Bipol�rt syndrom del1

Sat, 30 May 2009 13:03:15 GMT

Bipol�r sjukdom, bipol�rt syndrom eller manoderpressiv sjukdom som den ocks� kallas. Jag v�ljer dock att kalla den f�r bipol�rt syndrom, d� ben�mningen manodepressiv sjukdom tyv�rr �r omg�rdad av s� m�nga myter och felaktiga uppfattningar. Syndrom darf�r att det s�ger n�got. N�mligen att sjukdomen inneh�ller m�nga delar som �r en form av handikapp/funktionsneds�ttningar, eller med andra ord, ett hinder till att fungera fullt ut i livet p� alla plan.

Bipol�rt syndrom delas in i fyra varianter i Sverige. Bipol�r typ 1 som inneb�r att man lider av mer uttalade mansiak episoder som avl�ses av l�ngre depressiva perioder. Bipol�r typ 2 �r nar man inte blir Manisk utan stannar vid hypomani och depressioner. Man kan �ven vara unipol�r, dvs. att man bara har �terkommande depressioner. Den sista varianten �r cyklotymi, eller rapid cycling som den ocks� kallas. Detta inneb�r att man sv�nger mycket snabbt mellan hypomani och derpression. Man kan sv�nga flera g�nger p� en dag. Man man r�knas in hit om man sv�nger flera g�nger�mellan hypomani och depression inom en 3-4 dagars period

I exempelvis USA har man m�nga felr ben�mningar �n vad vi har i Sverige. Detta f�r att f�rs�ka t�cka in alla olika varianter, vilket inte alltid blir s� lyckat. Det �r bara att konstatera att det finns en s�dan o�ndlig variation inom ramen f�r denna sjukdom att det nog aldrig kommer att g� att t�cka in samtliga variationer. N�got man inte heller f�r gl�mma bort �r att den h�r sjukdomen g�r i skov. N�got som inneb�r att man har sjuka perioder och friska perioder. Man beh�ver inte vara sjuk konstat hela �ret igenom. Man befinner sig allts� emellan�t i "normal"l�ge ocks�.

Vad �r det d� som k�nnetecknar mani, hypomani och depression?

Mani �r en form av eufori. Man har massor av energi, lite och emellan�t, total avsaknand av s�mnbehov. Man p�b�rjar en massa projekt men�har sv�rt att fokusera och slutf�ra det man p�b�rjat. Man pratar mer, pratat innan man t�nkt efter, varf�r man kan s�ga saker man absolut insa skulle s�ga vid "normaltilst�nd". Man kan tappa kontrollen �ver pengar och sl�sa bort hela l�nen p� n�got totalt vansinnigt - exempelvis k�pa en massa skor och kl�der, eller bjuda allt och alla p� krogen. Man kan �ven f� ett �kat sexbehov. Man tappar omd�met om det mesta, men har ingen sj�lvinsikt �ver att s� �r fallet. Efter�t f�rst�r man inte hur det gick till...

Manin kan emellan�t g� s� h�gt att man �ven f�r psykotiska drag, eller s� blir man totalt psykotisk. Vanligt �r att man f�r vanf�rest�llninigar, blir paranoid och aggressiv. Ett exempel p� att bli manisk med psykotiska inslag d�r man totalt tappar omd�met �r n�r jag varit gravid och d� inte f�r �ta medicin f�r att det �r farligt f�r barnet. Jag k�pte en massa gul f�rg och m�lade allt som gick att m�la i gult. (jag gillar inte ens gult) Jag trodde att alla ville skada barnet jag bar i magen, s� jag v�grade �ta annat �n det jag sj�lv tillagat. Jag misst�nkte grannarna f�r allt m�jligt elakt, varf�r jag br�kade massor med dem. Vi blev tvugna att flytta, grannarna hatade mig. Vi fick �ven betala skadest�nd f�r att jag vandalisterat l�gehheten med gul f�rg... Inget av detta k�nns realistiskt f�r mig. Det k�nns som om min man ber�ttar om n�gon annan. Men det �r bara att acceptera. Jag var manisk och psykotisk och betedde mig d�refter.

Hypomani �r en l�ttare form av mani. Man �r glad, euforiskt och har s�nkt s�mnbehov. Man far dock inte iv�g s� att man tappar kontrollen som vid mani. Man har fortfarande sj�lvinsikt. Jag �lskar detta tillst�nd. Man tittar sig i spegeln p� morgonen och t�nker... Mmmm still going strong, man �r inte s� tokog �nd�. Man �r positivitetsdopad och man har engergi till max varf�r allt som borde ha gjorts blir gjort i ett svep. Man torkar ur sk�p, st�dar garderoberna, tar h�rnen moppen inte riktigt n�r, putsar f�nster... I stort sett allt man inte orkat blir nu gjort. Man har dock kvar sj�lvinsikt och kan hantera sina impulser p� ett mycket b�ttre s�tt �n vid mani. Om det inte vore f�r att det ackumulerade s�mnbristen till sist skulle f� mig att krascha skulle jag vilja f� vara hypoman j�mt. Jag �r som lyckligast d�.

Depression inneb�r att ha en s�nkt sinnesst�mning. Det �r som att ha f�r lite batterier i kroppen. Man saknar energi, kan f� b�de sv�rt att sova eller att man bara vill sova. I denna fas kan man fastna i negativa grubblerier. Man misstolkar in elakheter och sarkasm, tar �t sig f�r minsta lilla bagatell. Man f�r stelare ansiktsr�relser, mindre mimik. Kan ocks� uppleva tanketr�ghet. Man kan �ven h�r g� s� l�gt i depressionen att man f�r psykotiska inslag, framf�rallt att man blir paranoid. Det h�nder att man bara vill d�, f�r suicidala inslag eftesom �ngesten jagar en natt som dag. Man f�r ingen rast och slutligen k�nner man att man inte orkar mer. Det �r viktigt att s�ka hj�lp innan man kommer till detta skede. Jag har d�pt �ngesten till tv� olika namn. Den l�ttare som sm�gnager, men som g�r att uth�rda kallar jag f�r Mr. Gnaget. Den sv�rare som �r fruktansv�rd och emellan�t bjuder p� rena panikatacker, kallar jag f�r �gren. Man kan under depressionen f� ett enormt �kat�s�mnbehov. Det kan k�nnas�som om hur mycket man �n sover �r man fortfarande tr�tt. Man �r som en bil med soppatosk.

Vad man nu inte f�r gl�mma �r att det jag nu skrivit h�r �r generellt. Tyv�rr finns risken att� n�gon tror att det g�r att f� en komplett manual utifr�n sjukdomsbeskrivningar i en folder eller p� n�tet, eller som h�r. s� �r dock inte fallet. Det finns s� m�nga skiftningar och variabler fr�n en person till en annan. Ett exempel �r n�r man befinner sin i ett blandtillst�nd.

Blandtillst�nd, mixed stages �r att man exemplevis �r hyopman med all den �kade energin och det minskade s�mnbehovet - men �ngesten gnager p� en och samma g�ng.�Jag kan vara s� h�r i en �verg�ngsfas fr�n det ena till det andra. Djupt deprimerad springer jag runt och st�dar och st�dar och vankar genom n�tterna.

S�mnst�rningar kan man ha oavsett om man �r upp eller ner. M�nga tror att s�mnen blir b�ttre vid normall�ge och depression och att den endast infinner sig vid mani och hypomani. Detta �r en villfarelse. Detta har jag sj�lv kroniskt och arbetar d�rf�r deltid. Skulle inte orka annars.

Varf�r s�ger jag d� att bipol�rt syndrom �r att ha flera handikapp? Jo, f�r att kroniska s�mnst�rningar gar att man inte fungerar fullt ut, man orkar helt enkelt inte. Under depressionen orkar man inte lika mycket och �r sk�r ute blande m�nniskor och i det sociala spelet. Man har inte kontroll �ver sitt liv som andra har. Man har inte samma humor och sj�lvdistans. Man tar �t sig. Dessutom inneb�r en of�rst�ende omgivning ocks� ett handikapp.

Min familj tror att alla bipol�ra �r som farmor var, trots att vi �r v�sensskillda. Men de vet minsann vad manodepressiv �r f�r n�got. Basta! Jag har f�rlorat min r�tt att vara arg. �r jag arg �r jag manisk. Jag m�ste vara s� "lagom" f�r �r jag f�r tyst, d� �r jag deprimerad. Ingen har insikt i vilken kamp det �r att m�sta k�mpa hela tiden f�r att inte anses vara si eller s�. Detta �r ocks� ett handikapp.

Att man vid depression inte �r deprimerad �ver n�got specifikt, som de som har en orsaksrelaterad depression alltid �r, har m�nga sv�rt att f�rst�. De fr�gar vad som h�nt, vad �r promblemet? Men sanningen �r ju att det inte alltid �r orsaksrelaterat. Vi s�ker dock en orsak, d�rf�r att det finns en yttre f�rv�ntan p� att en s�dan ska finnas. Alltid hittar vi n�got att g�ra en h�na av en fj�der av. Detta i sig g�r egentligen bara saken v�rre.

I media, film och b�cker framst�lls alltid den "galne m�nniskan" n�r ma har med en karakt�r som �r bipol�r. Man frossar i sjukdomens ytterligheter, vilket leder till att m�nga har en skev uppfattning om vad sjukdomen inneb�r. De tror att filmen "Mr. Jones" med Richard Geere �r realistisk. De viet inta att den rollfiguren �r en karikatyr av mains topp och depressionens botten. Alla fintr�diga och idividuella variationenr finns inte med. Och jag vill p�st� att alla bipol�ra har sina individuella egenheter.

En annan sak som �r ett handikapp �r att man f�rst�r relationer. Folk tr�ttnar p� den deprimerade m�nniskan och blir s�rade av den maniska som hasplar ur sig ogenomt�nkta saker.

Att vara bipol�r inneb�r inte att vara "dum i huvet" m�nga k�nda storheter har/hade denna sjukdom. Vad s�gs om Cornelis Wreesvijk, Robert Broberg, Winston Churchill, Stephen Fry och�Curt Corbain. Alla �r exempel p� oerh�rt kreativa och intelligenta m�nniskor. I boken "Touched with fire" unders�ker en f�rfattare och forskare k�nda bipol�ra m�nniskor och menar att det �r just "upp�tsv�ngarna" som lett till storverk.

Vad �r det rent neurologiskt som h�nder i hj�rnan. Vad �r det som orsakar sjukdomen? Vad finns det f�r behandling? Hur hanterar man annh�riga? Hur klarar man ett normalt liv? Detta ska jag ta upp i del 2.

Vad �r en fobi?

Sat, 23 May 2009 11:34:44 GMT

En fobi definieras som en irrationell r�dsla f�r en f�reteelse eller en situation. Fobin resulterar ofta i en stark �nskan att undvika det man �r r�dd f�r. G�r inte det upplevs ett kraftigt obehag; �ngest.

Fobin kan upplevas som v�ldigt pl�gsam och undvikandet kan leda till att det dagliga livet blir inskr�nkt. G�r det s� l�ngt b�r man �verv�ga att s�ka hj�lp.

Vilka fobier finns?

Man brukar tala om tre olika sorters fobier:

Specifik fobi��r en fobi som �r v�l avgr�nsade till ett visst f�rem�l
eller en viss situation. Det kan till exempel vara ormar, spindlar, hundar, ballonger, �ska, tr�nga utrymmen, blod eller h�ga h�jder.

Social fobi inneb�r oro, r�dsla och �ngest f�r sociala situationer d�r man riskerar att bli iakttagen, granskad eller bed�md av andra m�nniskor. Detta g�r att man helst undviker situationer som till exempel att h�lla f�redrag och presentationer, g� p� fester, att �ta eller dricka tillsammans med andra m�nniskor och tala i telefon.

Agorafobi �r en mer komplicerad r�dsla. En person med agorafobi �r r�dd f�r allm�nna platser som �r sv�ra att fl y fr�n och d�r ingen hj�lp st�r att fi nna om man skulle drabbas av en panikattack. Den som lider av agorafobi upplever �ngest till exempel i folksamlingar, i tunnlar, p� broar och p� bussar.

Lpt- Lagen om psykiatrisk tv�ngsv�rd

Mon, 01 Dec 2008 11:45:15 GMT

Lpt �r en kompletterande lag till HSL (H�lso och sjukv�rdslagen) och inneh�ller best�mmelser om psykiatrisk v�rd som �r frihetsber�vande eller inneh�ller tv�ng.

Dom tillf�llen n�r psykiatrisk tv�ngsv�rd f�r ges �r endast n�r patienten har en allvarligt psykisk st�rning och �r i behov av antingen psykiatrisk slutenv�rd eller s�rskilda vilkor f�r psykiatrisk �ppenv�rd. En f�ruts�ttning f�r att v�rd enligt Lpt ska ges �r att patienten mots�tter sig den n�dv�ndiga v�rden eller man till f�ljd av patientens tillst�nd kan dra slutsatsen att patienten inte vill ta emot v�rden som beh�vs.

Syftet med tv�ngsv�rd �r att f� en negativt inst�lld patient att frivilligt medverka till den v�rd som patienten �r i behov av och f�rm� patienten att ta emot den hj�lp och det st�d som beh�vs. Tv�ngsv�rden ska ut�vas s� skonsamt som m�jligt och med st�rsta m�jliga h�nsyn till patienten. V�rd enligt Lpt ska endast anv�ndas n�r syftet st�r i rimliga proportioner till tv�nget.

F�r att en patient ska bli intagen p� en psykiatrisk klinik enligt Lpt kr�vs att ett v�rdintyg �r skrivet. Ett v�rdintyg �r ett dokument som en l�kare skriver d�r det intygas att det finns sannolika sk�l till att kraven f�r psykiatrisk tv�ngsv�rd �r uppfyllda samt en beskrivning av patientens psykiska st�rning och andra eventuella omst�ndigheter som kan p�verka bestlutet. F�r att skriva ett s�dant intyg ska l�karen ha gjort en s�rskild unders�kning av patienten, intyget f�r endast skrivas i omedelbar anslutning till unders�kningen. Unders�kningen i sin tur f�r endast genomf�ras om det finns anledning att tro att kriterierna f�r v�rd enligt Lpt kommer att uppfyllas.

Tv�ngsv�rd f�r godk�nnas f�r till att b�rja med fyra veckor. Om chefs�verl�karen anser att patienten beh�ver tv�ngsv�rdas �ven efter dom fyra veckorna ska han/hon ans�ka om medgivande till fortsatt psykiatrisk tv�ngsv�rd hos l�nsr�tten. Samma sak g�ller om en patient tv�ngsv�rdats fyra veckor, v�rdats frivilligt ett tag och sedan har behov av tv�ngsv�rd igen. Ger l�nsr�tten sitt medgivande f�r patienten tv�ngsv�rdas i maximalt fyra m�nader.

Lagen i sin helhet finns att l�sa h�r: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1991:1128

�

Skriven av HannaM, stort tack till henne

�

Skrivregler

Thu, 17 Apr 2008 12:29:06 GMT

F�r att alla ska trivas bra h�r p� sajten har vi ett par skrivregler som du b�r f�lja.

Observera att de tv� f�rsta reglerna g�ller svenska lagar, bryter du mot n�gon av dem kan det leda till b�ter.

Det �r inte till�tet att:

Bryta mot svenska lagar och f�rordningar.
Kopiera upphovsr�ttsskyddat material.
Skriva inl�gg i reklamsyfte eller marknadsf�ra produkter/tj�nster utan sajtv�rdens medgivande.
Skriva inl�gg som r�jer eller antyder annan anv�ndares verkliga identitet.
�gna sig �t personangrepp.
Anv�nda svordomar eller annat ov�rdat spr�k.
Skriva inl�gg med inneh�ll av diskriminerande karakt�r.
Du f�r inte heller i detalj beskriva eventuella suicid-f�rs�k eller detaljerat ber�tta om sj�lvskador, d� andra kan f� "inspiration".

T�nk p� att:

Alltid l�sa igenom dina inl�gg en g�ng innan du trycker p� "Publicera inl�gg". D� uppt�cker du antagligen om du har skrivit fel och kan korrigera det.
Utg� ifr�n att allt du l�ser har skrivits med gott upps�t.
Inte bem�ta inl�gg som bryter mot sajtens skrivregler genom att sj�lv bryta mot skrivreglerna.
Visa h�nsyn och vara artig mot andra medlemmar p� iFokus.
Respektera �ven uppfattningar som avviker fr�n dina egna.

Tydliga rubriker

Sat, 22 Dec 2007 17:50:39 GMT

Varf�r �r det s� viktigt med en bra rubrik? Kort artikel

När man skriver ett inlägg krävs det att man skriver en tydlig rubrik, annars är det väldigt svårt att söka efter inlägget och det måste skapas massor med trådar om samma sak. Man kan även hitta hit med hjälp av google, och andra sökmotorer, och finns det inte en tydlig rubrik är det svårt att hitta hit.

Jag som medarbetare kan ändra rubriker, ta bort inlägg eller redigera dom, men det är svårt att döpa om en tråd när man själv inte vet. Enklast är ju då om Du som skriver inlägget funderar på vad ditt inlägg handlar om och skriver en bra rubrik redan från början.

Relaterade länkar

Av: paronskrutten

Datum för publicering

2007-12-22

Sj�lvhj�lp p� internet!

Tue, 16 Oct 2007 17:46:29 GMT

Livanda �r ett f�retag p� internet som utvecklar kognitiv beteendeterapi (KBT). Via sj�lvhj�lpsprogram f�r man st�d att komma tillr�tta med sina problem.

Livanda är ett företag på internet som utvecklar kognitiv beteendeterapi (KBT). Via självhjälpsprogram får man stöd att komma tillrätta med sina problem.

De har program för Ångest och oro, Depression, Övervikt, Sömnproblem, Stresshantering och Hantera smärta.

Människorna bakom sidan är professionella kbt-psykologer som sammarbetar med landsting. Det utvecklas också kontinuerligt nya program och forskning.

Det som utmärker sig med dessa programmen tycker jag är att man kan välja att köpa programmen med eller utan psykologstöd. Det kostar lite extra med psykologstödet, men det kan det vara värt. Man ställer personliga frågor till deras psykologer som man i regel får svar på inom 24 timmar.

På Livandas hemsida kan man läsa följande:

De psykologer och handledare som arbetar inom Livanda är alla utbildade i kognitiv beteendeterapi (KBT) och engagerade i forskning, och den vetenskapliga kvaliteten på våra program är något vi hela tiden arbetar hårt med. Det betyder att vi regelbundet genomför utvärderingar och nya studier kring de program vi har och tar fram.

Denna sidan tycker jag är väl värt ett besök. Kanske är den Din framtid?

Ta hand om Er!

Karolina!

Relaterade länkar

Livanda

Av: KarolinaM

Datum för publicering

2007-10-16

L�nkar till sidor om �ngestsjukdomar

Mon, 02 Apr 2007 14:11:27 GMT

H�r hittar ni flera l�nkar till Svenska och Internationella sidor d�r ni kan l�sa om v�ra olika �ngestsjukdomar. Saknas n�gon l�nk ni rekomenderar s� h�r av er.

Svenska L�nkar:

Paniksyndrom / Panik�ngest

http://www.paniksyndrom.com/�

http://www.sps.nu/

http://www.angest.se/riks/?page_id=2

http://depression.netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=4290

http://www.depressionslinjen.com/default____129.aspx

http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5640

http://www.panikangest.com/http://www.kuling.nu/templates/pagelinks.asp?id=1964

http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,11524,00.html

http://user.tninet.se/~mpm202d/

�

Tv�ngssyndrom / OCD

http://www.ananke.org/

http://www.angest.se/riks/?page_id=6

http://www.depressionslinjen.com/default____101.aspx

http://user.tninet.se/~fxg297r/nep_tvangssyndrom.htm

http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3662�

http://www.attention-riks.se/site/tvangssyndrom.phtml

http://www.ocd.nu/

http://www.kuling.nu/templates/pagelinks.asp?id=1965

http://www.psychology.su.se/units/gu/FK/biolfordjupningar/biolfordj11vt07.pdf

http://www.psykjouren.com/

�

Social Fobi

httphttp://www.angest.se/riks/?page_id=3//www.sps.nu/

http://www.depressionslinjen.com/default____123.aspx

http://web.telia.com/~u50103696/�

http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3680

http://www.pfizer.se/upload/productimages/3/PAT.BROSCHYR%20SOCIALFOBI%20ZOLOFT.pdf�

http://www.kuling.nu/templates/pagelinks.asp?id=1966

http://www.depressionslinjen.com/default____117.aspx

http://www.angest.se/riks/?page_id=5

http://www.katastrofpsykiatri.uu.se/ptsd.pdf

http://www.kuling.nu/templates/pagelinks.asp?id=1967

Generaliserat �ngestsyndrom

http://www.depressionslinjen.com/default____185.aspx

http://www.angest.se/riks/?page_id=4

http://web4health.info/sv/answers/anx-generalized-anxiety-syndrom.htm

Specifik Fobi

http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3681�

http://www.kbt-centrum.se/syndrom/fobi.htm

http://www.fass.se/LIF/lakarbok/artikel.jsp?articleID=5637

http://susning.nu/Fobi

http://www.fobier.se/

�

Utl�ndska L�nkar:

Min Ber�ttelse

Fri, 30 Mar 2007 19:55:55 GMT

Jag har egentligen haft Tv�ngssyndrom hela livet, men inte s� handikappat som det blev sommaren 2003. Nyss fyllda 21 �r och nybliven mamma utvecklades mina fobier och r�dslor till 100 % handikapp �ver en natt. P� bilden ser ni min hand n�r jag m�dde som s�mst. Det kunde bli upp till 50 tv�ttar p� en dag.

Jag har alltid varit rädd för smittor och sjukdomar. Alltid tvättat mig lite extra och satt renlighet i fokus.

År 2003, nyförlöst och extra känslig förändrades mitt liv på en natt. Min make jobbade hela sommaren och jag gick ensam hemma med vår nyfödde son och såg hur alla andra åkte på semestrar.

Från början var det mest vår son jag var otroligt rädd om. Andas han? Har han ont i magen? Är våra hundar för nära honom osv.

En dag slog det bara över, helt enkelt. Jag blev rädd för precis allt som kunde göra mig och min familj sjuka. Visste ni att det finns bakterier på precis ALLT?

Av: KarolinaM

Datum för publicering

2007-03-30

Jag kom på att jag absolut inte kunde gå ut från hemmet, för då skulle jag ju få bakterier flygandes på mig?

Att gå ner på stan och handla var helt uteslutet i 2 år. För jag kunde inte ta på pengar, VISA kortet eller något annat offentligt. Vi blev till slut helt låsta, jag och min man. Jag förstod inte riktigt vad som hände med mig, men jag kände hur hela kroppen bröts ner psykiskt. Jag levde med ständig ångest och oro över att få en farlig smitta.

Till slut kunde jag inte titta på löpsedlar i stan, för det kändes som att det varje dag kom nya smittor hit.

I November 2003 gick ett tvprogram som handlade om Tvångssyndrom. Av en slump fastnade jag just på denna kanalen. Det var som att ett ljussken kom upp över mig. Tjejen på tv:n skulle lika gärna kunna vara jag!? Jag har Tvångssyndrom!

Dagen efter ringde jag Psykriatiska Mottagningen i vår stad. Där blev jag väldigt dåligt bemött och dom hänvisade mina problem till vårdcentralen. "På vårdcentralen kan man en hel del om tabletter" sa hon.

Här ringer jag och vill ha hjälp, men blir avvisad? Vad har hon som läkarsekreterare för rätt att bedömma om jag är tillräckligt sjuk eller inte?

När jag lagt på luren med henne och berättade för min man, blev han otroligt arg och ringde genast upp psykmottagningen och begärde att få prata med klinikchefen. Efter en stund ringde denna upp och bad om ursäkt och fixade en tid samma dag.

Jag kom efter 4 månader till en psykolog som inte kunde ett dugg om KBT (Kognitiv Beteende Terapi) kändes det som. Jag insåg ganska snabbt att, detta kunde jag lika gärna vara utan.

Sagt och gjort, jag kontaktade en privatklinik i Malmö och fick ganska snabbt en tid där. En underbar tjej som visste vad hon gjorde. Tyvärr fick jag betala det själv och för 900 kr i veckan sa plånboken ifrån ganska snabbt.

Jag kom tillbaka till psykmottagningen i stan och hade nu fått en ny läkare där. Hon sa direkt att jag skulle behöva medicinering samtidigt som terapi för att klara av detta. Jag hade innan inte vågat ta medicin för jag hade under den jobbigaste tiden varit gravid med vår andra son. Nu var jag redo för ett försök så i December 2005 tog jag min första dos av Zoloft. Redan efter några dagar kände jag en helt ny värld öppna sig för mig. jag kände mig fri. År 2006 var det bästa året i mitt liv. Jag var i stort sett frisk, iallafall hade jag gått från 100% handikappad till 25%. Jag kunde ägna mina dagar åt mina barn och make.

Tänk vad tabletter kan förändra en människas liv, från odrägligt till drägligt!?

Detta året har varit lite jobbigare med en hel del bakslag och ångest. Men jag kämpar på och har gett mig tusan på att jag ska klara detta.